Känn på mörkret



Åh, dagens fynd är Ragnar Persson (om du Ragnar råkar googla dig själv och hitta det här ska du veta att du är ett fynd) har googlat hans namn sen jag råkade se en glimt av honom i nått program på svt (kobra kanske?)
Men vilka vackra bilder. Jag känner driekt att jag bara vill ha mer, jag vill helst ha en t-shirt med en fin bild och gärna en machande väska med tryck. Ungefär så såld är jag. I födelsedags present önskar jag mig boken Feel the darkness, tack.
Jag ska nog fråga några hipsters om de vet vart han brukar ställa ut, för något med det här känns väligt hippt. Men vem vet, det kanske var 2010 som det var hett och nu kanske de har glömt.


Enbär, tvåbär, mångabär



Jag har otroligt mycket enbär hemma. Pojken min har plockat massor åt mig för att han vet att jag gillar dem. Det är sant, jag gillar dem, mycket, älskar smaken av enbär. Men jag har inte funderat ut mer än viltgryta som jag ska göra på dem. Kanske helt enkelt ska kasta ner dem i de flesta grytor.

Eller göra den här coola enbärdrickan som jag hittade recept på här



Enbärsdricka

1 dl enbär
12 dl vatten
1 tsk malen pomerans
1 msk honung
1 tsk jäst

Lägg enbär och några enkvistar i en gryta. Häll över vattnet och strö i pomeransen. Koka i 20 minuter med locket på.

Mosa bären mot grytans kant. Häll innehållet i grytan genom en sil. Tillsätt honungen och rör om. Låt svalna.

Tillsätt jästen när drickan är ljummen. Täck kärlet med ett lock. Låt drickan stå och jäsa ett par dagar. Skumma av emellanåt. Häll upp på flaskor men de får inte var täta för drickan kan efterjäsa.



Små systrar och stora pappor












Åh, jag vill hem och spela Bioshock. Jag har aldrig haft tillfälle eller tid till att spela det förut men nu. Nu ligger den där hemma, i ett fodral och den bara väntar på att jag ska ta mig hem, koka en kopp te, sätta in skivan i spelmanicken och köra. Under tiden peppar jag hos min pojkvän genom att titta på bilder från spelet.
Det är många års väntan, men jag täknar med att det var värt det. På det här sättet behöver jag inte häller vänta på nästa del ;)

Dödens metall är svart

Igår spelade Russian Circles och Deafheaven på strand. Lokalen var lite liten men jag antar att detta är musik som inte helt går hem hos alla. (Förutom väligt många skäggiga män med rutiga skjortor.) Själv njöt jag. När jag inte var uppe och tittade på dem, båda banden var riktigt bra på scen, så kunde jag luta mig tillbaka i en av sofforna och bara lyssna. Jag bukar tycka att instumentell musik kan bli väligt reperativ men ingen av banden gör det misstaget.
Insåg för sent att jag borde haft med mig pengar till attt köpa alla skivorna, t-shirts och väskor. Jag var tvungen att prioritera. Önskar jag hade varit mer förberätt då det för jag har hört så måna musiker säga att det är sättet att tjäna pengarna på mufrtiden. Det är mercen runt och detta är två band som jag gärna skulle vilja stödja.


Jag är förresten överbevisad, livespelningar klår att sitta hemma med sina hörlurar och lyssna på musik. Även om det är väligt fint det med. Det blev en t-hirt förresten. En grön. Jag tycker att Deafheaven bättre men Russian Circles hade en snygg grön som jag ville ha. Önskar jag hade haft råd med en skiva med. Men jag resonernar att skivor är lättare att få tag på än snygga band t-shirts.

Är mitt hjärta för trasigt?

Det är en film som jag sätt den senaste tiden som jag inte kan få ur mitt huvud. "The loved ones" är namnet. Den astraliensproducerade filmen är en underbar skäckfilm som får mit att rygga tillbaka i filmsoffan av obehag. Ovanligt. Gillar den.
Här är lite försmak på filmen: http://www.youtube.com/watch?v=v5rOdF9rUKI

bubbel bubbel

Jag gillar verkligen öl och jag har verkligen inte hittat någon alkoholfri förut som varit god nog, för vattniga och för blaskiga. Men den här, Störtebeker 1402, den är mums. Perfekt för sommar och picknick i parken.


Från ingenstans



Åh jag har precis avlutat min episka bok "Flickan från ingenstans" som jag fick av den bästa kvinnan som kan ge boktips som jag någosin känt, Smilla... borde börja kalla henne "Smillas känsla för böcker" kanske inte lika poetiskt som snö men... iallfall.
Underbar bok, jag håller precis på att smälta den. Först blev jag arg och lite ledsen över slutet och tänkte ungefär såhär "ska det vara slut här? Kan de inte bara släppa en atombom på allt så vi slipper undra?" Men nu, när jag inser att de kommer ytterligare två böcker har min besvikelse ersats med pirrande förväntan.

RSS 2.0