obel -

Mer vad det fördömda

Jag vet att jag redan skrivit lite löst om detta, men det var 2012 och med anledning av deras nysläppta platta, första på sju år tänker jag skriva ett lite längre bandproträtt av ett av mina favvoband! Även med anledning av att jag fått deras nya skiva Red in Tooth and Claw hemskickad till mit på posten av en god vän!

Så;

Madder Mortem

Madder mortem är ett progressivt metalband från Norge frontkvinnan har varit med sedan starten. Från Norge är dem och jag förstår inte hur de fortfarande kan vara en hemlighet, känns iallafall som det för inte så många har hört talas om dem
Därför försöker jag ta varenda tillfälle som ges att introducera detta band till folk, på efterfesten, krogragget personen jag möter på gatan, alla mina vänner. De som inte är så inne på metal brukar säga "som nightwish!" apropå deras kvinnliga sångare. Jag brukar ge dem ögonen då och lägga huvudet på sned. Sen pratar jag om något annat för denna person hatar uppenbarligen musik och då vet jag inte om vi någonsin kan träffas igen. De lyssnar antagligen på Takida.
Det är progressivt, doom och alldeles underbart. Snälla knulla mina öron igen.

Så senaste skivan! Jag tror verkligen på den här, tror att det är den som kommer få dem att verkligen komma ur sin skymda lilla håla i Norge och ut på den stora scenen, den har redan blivit väl mottagen av kritiker som hyllar den till skyarna och sen jag fick den några dagar innan jul är den det enda som spelas hemma i min lp-spelare.
Som vanligt böjar deras platta med en underbar låt, den är det röj, konstiga proggiga riff och tät sammankoppling av instrumenten där även basen får komma fram <3 ända vägen till sista låten som bara binder upp hela skivan som en fin liten rosett.

Nu när jag rekommenderar de ska jag böja med denna skiva till mina metalvänner, förra skivan till mina progg kompisar men de skivor jag tycker är bäst är nog fortfarande Deadlands (2002) och Desiderata (2006) deras 3 och fjärde platta. Men är det inte alltid så när ett band har följt en så länge, de får mig att tänka på mina vänner, varje tågresa med lurana i och regn på fönster.

2016-12-27 @ 16:54:35 Permalink Att höra Kommentarer (0) Trackbacks ()

Mellanrum

En fickringning
Ett möte en främmande person i ett väntrum
Jag är för tidig till en fika
Lyfter blicken i rätt ögonblick
Och allt faller på plats

Som pusselbitar

Vi börjar vid begynnelsen.

Jag har alltid älskat mormorsrutor! Men sedan jag började nålbinda har jag inte orkat ta tag i min virkning igen, i alla fall ingen stort projekt som mormorsrutor gärna bjuder in till men gärna kastat avundsjuka blickar till mina vänner som suttit där och pulat på sina till och från.

Kommer ihår en kofta jag hade när jag var liten so jag var helt förälskad i, om jag inte missminner mig tror jag fått den av farmor men mitt minne kan förneka mig. För er som inte vet vad jag talar om så kan de se ut på detta sätt.

Men varför inte? Varför inte implementera det med nåblindning? Lång historia kort, Nu sitter jag här och gör en filt på en vecka så har jag kommit 10 % och ja jag älskar att räkna ut hur långt jag kommit matematiskt, har man inte något gräpp om det så skulle man bli ypperlipt galen. Så, 9 veckor till så kommer vi så någon for av resultat? Uppdatring skrev alltså om 10-20 veckor beroende på motivation och upp och nergångar i humörssvängningar! Hitintills blir det vackert ser det ut som i alla fall.

Spiral efter spiral.

2016-12-12 @ 10:43:00 Permalink Att pyssla Kommentarer (0) Trackbacks ()

Godmorgon kosmonaut

Jag har svårt att äta. Ingen ätstörning men jag har lidit av illamående i flera år och detta året så blev det värre, mycket värre, testat alla hus kurer jag kunnat tänka på, ätit ingefära i alla dess former. Men nu kära kosmonaut har jag skaffat mig framtidsmat så jag i all fall får i mig något annat än min annat så ohälsosamma kost bestående av nudlar och chips! Nano heter dem. Kom hem i brevlådan förra veckan, eller nej, paketet kom till mitt lokala poshämtningsälle, de gav mig smått suspekta blickar när jag hämtade ut min stora låda med konstiga symboler på och jag ser ju inte riktigt normal ut jag häller om man säger så.

Iden är inte ny, i usa har ett företag som kallar sig soylent funnits ett tag. Så jag kommer ju inte helt ersätta min mat med att dricka denna goa sörja men jag är så för denna ide!

För det första, det är matersättning, för det andra, det är matersättning som är gjord för framtiden, för en hållbar framtid. Går man in på deras hemsida och läser om produkten är den första meningen denna:'

"Nano is not an all-in one meal-replacement shake, no; Nano is at the forefront of a nutritional movement, a revolution!"

Min mat har en bruksanvisning

Det har inte dina morötter

Det här känns på någon sätt nog som jag alltid önskat mig, som vegan har jag haft problem att få i mig rätt mat, med mitt illamående så har jag varit så orolig för att jag får i mig allt jag behöver. Jag har så läge bara önskat att det bara fanns det här. Så dycker det upp Så nu ska jag försöka mig på en recentioin!

Så hur var det?

Vem byggde en rymdhjälm?

Jag byggde en rymd hjälm,

Recention

Konsistensen var lite välling artad kan bero på den vita färgen och att den var svagt grynig, lite som en smoothies med havregryn och linfrön i som gjorde att den slank ner väldigt lätt. Smaken var av svagt av vanilj. Men inta vämjelig som den lätt hade kunnat bli av sådana här måltidsdrycker då vanligsmaken lätt kan ta över hela drycker och dominera allt den låg i bakgrunden och gjorde inte så mycket väsen utav sig.
Då jag personlig inte brukar lyckas få i mig tjocka drycker så blev jag glatt förvånad över att jag lyckades få i mig allt och längtar till min nästa! Vips så var den uppdrucken!

Jag är väldigt nöjd med mitt köp!
30 kr koster en portion Nanofoods och jag har nu mat för en månad = kan gå i ide över vintern ^^ yay

2016-12-12 @ 09:43:00 Permalink Att äta Kommentarer (0) Trackbacks ()

Hund

Att jag snöat in på Creepypasta är nog inget som förvånat någon som känner mig. En Creepypasta är i sin enklaste form små korta skräckhistorier (oftast försäckligt skrivna!) som klipps ut och klistras in på olika forum på nätet, det finns även olika uppsamlingsplatser där man kan spendera timtal och bläddra igenom tusen och åter tusen, några bra några sämre CreepyPastas. Tor jag även sammanställt en lista på mina favoriter här på min blogg för några år sedan nu när jag tänker efter.. Vill man fördjupa sig finns den en väldigt fin svensk bok skriven av Jack Werner kallad Creppypasta - Spökhistorier på internet och han har även en podcast kallad Creepypodden på svenska som man kan kasta sig in! Men det är inte det jag ska ta upp i detta inlägg.

Att jag älskar den postapokalyptiska genren, efter katastrofen skildringarna är verkligen inte någon överraskning om man pratat med min i några minuter bara, kan inte ens svara på enkla frågor som

H: "tänker du ta körkort"
J: "neej men det hade ju varit bra att köra bil"
H: "varför?"
J: "...becuze zombizzz"

uppenbarligen inte ett socialt korrekt svar för hennes blick efteråt visade det sen sa hon att jag inte var helt normal, men jag tänker, borde inte mitt gröna hår redan skvallrat henne om att jag kanske inte var som alla andra?

Jag slukar allt, från Vägen till The Day After Tomorrow, som jag bara vill påpeka att jag inte tyckte var allt för tråkig. Men det är inte häller det här jag ska ta upp i detta inlägg.

Jag tänkte ta upp ett speciellt giftermål mellan dessa två fenomen, som växte till sig och blev till någonting alldeles extra skitkonstingt. In träder Dogscape.
Världen kan gå under på många olika sätt, vi förstör den med kärnvapenkrig, vi kan förstöra den med miljöförstöringar eller så sprids en smitta som utrotar mänskligheten.
Men att människans mesta vän skulle bli jorden var nog ingen berädd på. Ja ni hörde rätt flickor och pojkar i denna värld har vår fyrbenta vän blivit jorden. Träden. Hund. Bergen. Hund. Vattnet. Hund. Frukt. Ofödda hundfrukter från de pälsbeklädda som nafsar och river efter dig när du försöker klättra upp för dem. Jorden är, mer eller mindre ersatt av, hund.
Ingen vet var denna värld kom från men man försöker överkleva bäst man kan i den, använda det den nya gjorden har givit en, man gör redskap av hundbenen, kläder av hund huden på marken, äter av hundfruterna på träden.

Kostnär Skittycat Från deviantart

The Wongry.com har skrivit en lite längre introdution till The Dogscape om detta invägg har fått dig intresserad till att gräva vidare.
Och här är den helt absurda creepypastan

2016-12-12 @ 07:56:00 Permalink Att läsa Kommentarer (0) Trackbacks ()

Vetande

Ja så de här med att snöa in på podcast. Tänkte väl slänga iväg veckans podcast dårå eftersom jag sitter här, har internet för första gången på någon vecka och mitt te inte kallnat än. I natt när jag inte kunde sova blev jag oerhört glad över att veta att ett nytt avsnitt av en av mina favorit podcast Lore hade kommit ut med ett nytt avsnitt, underbart att ligga och lyssna på när man vet att man måste sova men inte kan lyckas flörta till sig John Blund denna natten häller.
Anyway.

Denna podcast träffar rakt i mitt lilla etnolog folkloristik hjärta, samtidigt som den tar upp alla skräckhistorier som historien har att bjuda på, med den mest underbara rösten man kan tänka sig. Får mig nästan att tänka på låten Christopher Lydon av The Dresden Dolls. Så vill du ha lite verkliga historier såhär i vintermörkret som har lagt sig över Sverige så ladda ner denna prisbelönta podcast redan idag och lyssna, på bussen, i sängen över molnen. Vart du än befinner dig!

2016-12-04 @ 10:34:29 Permalink Tankar Kommentarer (0) Trackbacks ()

Damm

Jag tänkte damma av två stycken härliga fashanimationer från en svunnen tid, medans jag sitter en gråmulen dag i Malmö, en kopp te framför mig och väntar på att min vän ska vakna. Finns tusentals där ute eftersom det är ett väldigt lätt format att jobba i och i princip varenda student som varit intresserad av datorer och konst på något sätt gjort en liten animation. Jag kommer lägga upp två stycken serier som inspirerat mig.

En liten introduktion till vad som du kommer att bevittna. Jag kommer skicka dig till en sida kallad Newgrounds. En sida där man lägger upp sina skapelser och har funnits med sedan. Ja. Jag har inte tid att göra efterforskningar nu men, när internet var en bäbis och jag hade modem. Då hängde jag där här är wikisidan om den. Finns mängder av fashspel, animationer men jag kan kan inte säga att jag varit inne på en herrans år så jag vet inte riktigt hur den ter sig idag.

För att du ska bli varm i kläderna så tänkte jag börja med en klassiker. Salad fingers. Bizarr så fantasi eggande uppenbarligen att det finns ändlöst med teorier om vad skaparen kan ha menat med sin skapelse. Vilken jag insåg i natt då jag lång och googlade klockan tre på natten som vanligt av insomnia på intervjuer.

Nästa är historierna från Brackenwood. Om Bitey och hans äventyr där, På något sätt har de fastnat och genom alla åren hängt kvar i mitt medvetande. Kika in dem. väldigt vackra, i all sin flsh enkelhet.

2016-12-04 @ 09:47:45 Permalink Att se Kommentarer (0) Trackbacks ()