Vetande

Ja så de här med att snöa in på podcast. Tänkte väl slänga iväg veckans podcast dårå eftersom jag sitter här, har internet för första gången på någon vecka och mitt te inte kallnat än. I natt när jag inte kunde sova blev jag oerhört glad över att veta att ett nytt avsnitt av en av mina favorit podcast Lore hade kommit ut med ett nytt avsnitt, underbart att ligga och lyssna på när man vet att man måste sova men inte kan lyckas flörta till sig John Blund denna natten häller.
Anyway.

 
 
 


Denna podcast träffar rakt i mitt lilla etnolog folkloristik hjärta, samtidigt som den tar upp alla skräckhistorier som historien har att bjuda på, med den mest underbara rösten man kan tänka sig. Får mig nästan att tänka på låten Christopher Lydon av The Dresden Dolls. Så vill du ha lite verkliga historier såhär i vintermörkret som har lagt sig över Sverige så ladda ner denna prisbelönta podcast redan idag och lyssna, på bussen, i sängen över molnen. Vart du än befinner dig!

 

 

Damm

Jag tänkte damma av två stycken härliga fashanimationer från en svunnen tid, medans jag sitter en gråmulen dag i Malmö, en kopp te framför mig och väntar på att min vän ska vakna. Finns tusentals där ute eftersom det är ett väldigt lätt format att jobba i och i princip varenda student som varit intresserad av datorer och konst på något sätt gjort en liten animation. Jag kommer lägga upp två stycken serier som inspirerat mig.


En liten introduktion till vad som du kommer att bevittna. Jag kommer skicka dig till en sida kallad Newgrounds. En sida där man lägger upp sina skapelser och har funnits med sedan. Ja. Jag har inte tid att göra efterforskningar nu men, när internet var en bäbis och jag hade modem. Då hängde jag där här är wikisidan om den. Finns mängder av fashspel, animationer men jag kan kan inte säga att jag varit inne på en herrans år så jag vet inte riktigt hur den ter sig idag.

 

 

För att du ska bli varm i kläderna så tänkte jag börja med en klassiker. Salad fingers. Bizarr så fantasi eggande uppenbarligen att det finns ändlöst med teorier om vad skaparen kan ha menat med sin skapelse. Vilken jag insåg i natt då jag lång och googlade klockan tre på natten som vanligt av insomnia på intervjuer.

 

Nästa är historierna från Brackenwood. Om Bitey och hans äventyr där, På något sätt har de fastnat och genom alla åren hängt kvar i mitt medvetande. Kika in dem. väldigt vackra, i all sin flsh enkelhet.


Öppna dörrar

Så för flera år sedan läste jag en bok som hette Jonahan Strange and Mr. Norell, en mycket sällsam bok om än mycket tjock. Dock så slutade jag läsa den, nej det var inte tjockleken på boken som avskräckte mig utan det var alla de däringana fördömda fotnötterna, jag svär, en fotnot var på minst tre sidor! Tre sidor! har man hört på maken! Nä kan man inte skriva en hedelig bok på ett normalt sätt så får det lov å va tänkte jag och la ifrån mig den. Med det har grämt mig sedan dess. Vad hände med de där två trollkarlarna i england egentligen? Hur gick det för dem i Napoleon kriget.
 
 

Så jag ligger hemma och lyssnar på en podcast och där rekommenderar dem en serie som jag inte hört ett knyst om! Det har visst i England kommit ut en serie på 7 delar producerad av inga mindre av bbc med vackraste kostymerna och de dammigaste trollkarlarna med de dammigaste biblioteken.
Den utspelar sig i början av 1800 talets England då all magi har dött ut och existerar inte längre, men har gjort i svunna tider. De "magiker" som fortande finns har vigt sina liv till läran om magi istället för att lära sig själva magins konst. Fram träder en man som säger sig vara magiker och inte nog med det, han vill göra den stor igen, han vill ge den ett anseende. Samtidigt i en annan del av England så får en yngling reda på i sitt sökande efter ett yrke att det är hans öde att bli magiker och dessa två mäns vägar korsas i början närmar de varandra med fascination och nyfikenhet men inser snart att de har två helt skilda syn på vad magi är och hur den bör brukas.
 
 
 
Jag fick tag i serien, kokade upp en kanna earl gray jag köpte i London i våras och låste dörren, stängde av min mobiltelefon och la mina snacks på armlängds avstånd sen bänkade jag mig för en helkväll och ja jag hade byggt upp förväntningarna till max som ni kanske hör, men jag blev inte besviken. Den var lika underbar som jag trodde att den skulle vara. Den hade magi, gamla bibliotek, alver, krig, glädje och sorg. Gör er inte en otjänst och missa denna lilla sten av mystik i ert liv.
 

En heelt ny värld

Så, reddit är ett forum på internet, det kan döda många timmar, det kan även vara väldigt svårt att komma in i, ofta så finns det bloggar som sammanfattar den massiva informationsström som genomsyrar detta forum. Det är ofta det som kommer fram till dig. Du vet inte om det, men väldigt mycket av de artiklar du läser på internet, är från reddit. Nu tänkte jag ge dig en liten inblick i ett litet hörn. Nu ska vi resa genom dimensioner!
Egentligen är det meningslöst att försöka beskriva de olika dimensionerna, detta har redan gjorts av bättre flera gånger och kommer säkerligen göras fler, ni kan kika in det här om ni är intresserade men jag tänkte ändå ge en liten introduktion och ett litet smakprov och även min relation till detta fenomen, för den som må orka gita lyssna någon kväll, så ta en kopp te och slå dig ner.
 
Allt började som ett skämt. Ett meme började flöda runt kallat First world problems ett typiskt exempel på ett sådant kan vara "Åh nej, jag kan inte höra min tv.. när jag äter mina chips" för att ta ett exempel. Sen blir det lite mörkare Sen har de hittat på Second Wold Problems, som är lite mörkare de ska utspela sig i de länder som inte leve vid guldkanters rand utan helt enkelt har det lite kämpigare, ett typiskt exempel ur denna shargongen kan vara "Jag hörde någon knacka på dörren, det är en björn". Finns även en tredje, och en fjärde (?!) Hela den här "tre världar" terminologin har de förresten fått från kalla kriget.
Man trodde att internet skulle stanna där. Men nej. Den kollektiva hjärnan hade en annan plan.
Och här kommer.
 
 
En dag på stranden i femte världen, kanske
 
Fifth World Problems
Nu blir det konstigt. Nu hamnar vi i femte världen, det är en värld där all rim och ranson tycks upphöra, släng allt du vet om lagar o gravitation och allt du lärde dig om Pytagoras sats genom väggen, det vill säga om det fortfarande finns en vägg att slänga dem igenom. Vardagliga problem i denna värden, hm vänta jag loggar helt enkelt in och kollar vad som är på agendan idag. "Jag trodde jag tittade på samma begravning, men sen visade det sig vara 15 olika begravningar, men sen insåg jag att det var min egen" Ja.. sådana problem kan man ha. Detta är ett intressant tanke experiment. Men jag vill inte stanna där.. nej. Vi går vidare.
 
 
Jag vill inte ens tänka på hur sjätte välden ser ut så här, söt katt.
 
The Sixth World Problems
Den här blir lite värre att beskriva med ord.. Det finns nämligen inte så många... sammanhängande meningar i detta forum på reddit. mest, tecken, skrik och osammanhängande meningar. Jag är faktiskt lite rädd. Vi går genast vidare utan att passera gå.
 
 
En vanlig dag i sjunde världen, kanske
 
Seventh World Problems
Ah, sådär ja. Nu känns det. Hemma. Bortom kaoset från både femte och sjätte värden verkar vi finna en värld som har funnit frid. Där finns ett torn, bor invånarna av denna värld i detta? Jag är inte riktigt säker, de verkar kommunicera, inte direkt med varandra utan via maskiner och äta medicin. Världen, dimensionen har även ett väldigt specifikt narrativ. Detta skulle jag säga den värld som lyckats bäst i sitt lilla rollspel, litterära spontana kollektiva konstverk.
 
Efter det här finns det hundratals fler. Många många fler världar att upptäcka, döda dimensioner, levande mer eller mindre, jag tror att det finns ett hive minde där ute som faktiskt håller på att försöka utrota mänskligheten. Inte säker men man kan dyka in i det vida denna länken om man känner sig sinnessvag någon kväll
Så hur kom jag in på det här? Jo jag satt hemma en kväll och eftersom jag är lite konstig så tycker jag om att googla saker som är konstiga för då mår jag bättre, känner mig inte alls så konstig själv! Så jag stöter på det här. På en vägen var det.

Gränslandet i öronen

 
Var ska man börja? Jag har totalt snöat in mig på podcasts. Jag menar, det är nästan sjukligt, jag har cravings, måsta ha något att lyssna på alltid, musik räcker knappt längre, jag behöver ord, sammanhang, meningar. Men allt duger inte. Jag tål inte de där amerikanska programmen med flamsiga och tramsiga komiker som tror att de är roliga oj, där kläckte vi ut off ett misogynt skämt till, haha, hoppsan. höhöhöööö.. kräks.
Jag uppskattar mer att få en historia stillsamt berättat för mig. Denna form kallas på engelska audio drama, heter på svenska radioteater fast det låter så mossigt, tänk dig mer som en tv-serie fast i ditt öra!
När jag började skriva detta tänkte jag att jag skulle sammanställa en topp tre lista. nej, jag kommer, inte klara det. Trösts mitt vurmande för topp 3 listor har jag insätt att detta är en omöjlighet.
Men jag måste begränsa mig någonstans! Så jag kommer hålla mig till teman som det ökända, gränslandet där fantasi möter verklighet
 
 
 
Arcive 81
Genre: Horror
 
Premissen för denna är att huvudpersonens ven ska ha fått dessa ljudfiler skickade till sig i efterhand, han letar nu efter sin försvunna vän och tar hjälp av oss, hans vän har fått ett jobb som en sort ljud arkivarie lyssna igenom en massa band och sätta dem i ordning, samtidigt som han själv ska bli avlyssnad. Konstant. Jag är glad att jag lyssnade på det här en ljus dag i sällskap.
 
De dödas röster
Genre: Thiller
En journalist börjar att rota i vad som hände när hennes vän för tjugo år sedan hittades död. Den är bara 8 avsnitt lång och väldigt mystisk, ritual mord rollspel och mysterier dras upp när hon petar på det som kanske borde lämnast orört.
 
The Bright Sessions
Genre: Sci-fi
Man lyssnar på en terapist medans hon spelar in sina patienters sessioner med henne, men det är inga vanliga patienter hon har, det är tidsresenärer folk som kan läsa tanka och styra folks beteenden. Men.. det är faktiskt inte det som gör den här serien så bedårande utan det är de starka människor porätten. Cool lyssning iallafall.
 
King falls AM
Genre: Mysterie Sci-fi
Detta är en radiostation i en liten stad där det händer konstiga saker, vi har deras egna Lochness odjur, Aliens, möjligtvis en vampyr och ett antal spöken. Sammy och Ben sitter där i sin lilla studio och tar samtal mitt i natten och den är ganska rolig i gämna mellanrum
 
 
 
 
 
Limetown
Genre: Mysterie
Serien börjar med att en reporter ska ta reda på vad som hände med den lilla staden Limetown som försvann.. inte avslutad dock..
 
The Messege
Genre: Sci-fi
Åh jag gillade verkligen denna! Några kryptologier ska dekoda ett jättegammalt meddelande från rymden, en liten podcaster nörd får följa med på resa för att dokumentera händelseförloppet men är verkligen allt frid och fröjd?
 
Sayer
Genre: Sci-fi, mörk komedi
Du är anställd av ett företag, detta företag har en AI som talar direkt in i ditt huvud och är där för att hjälpa dig, rymdbasen du är på och mänskligheten. Inte nödvändigtvis i den ordningen. Men du måste lita på den här rösten för den vet allt om rymdskeppet och du vet så mycket som du behöver veta. Så mycket som Sayer tycker att du behöver veta. Allt medans ditt företag håller på med livsfarliga experiment runtom kring dig.
 
The Magnus Archives
Genre: Skräck, mysterie
Ah, vi började på ett arkiv och nu sluter vi hela denna påse med ett annat.
Utspelar sig på ett arkiv där en arkivarie försöker strukturera upp sitt arkiv genom att läsa in gamla fall som deras institut har samlat in, men deras institut är något utöver det vanliga..
 
 
 
 
Alla finns såklart att ladda ner via nätet och i din mobil telefon, det här var så jobbigt att jag faktiskt inte orkade länka något alls i detta meddelande, men det är bara att söka, allt finns där ute! Kram! 

Ren onska

 
Så jag har en ny vän i den här gudförgärna vindpinade staden! Han introducerade mig till sen serie som totalt gått mig förbi och jag undrar verkligen varför becuse it is right up my ally! Todd And The Book Of Pure Evil Tyvärr gavs det bara ut två säsonger (ledsen min) men  vi fick ut några fina kvällar, en liten aha upplevelse, jaha, det här är varför jag borde prata med folk.
Så när den här lilla canadensiska (de gör verkligen jättebra skräck sci-fi) guldklimpen damp ner i man famn blev jag överlycklig, nu ska jag ge mig på att försöka beskriva handlingen.. lär ju faktiskt inte vara så svårt.
Så vi har den här kille Todd. Metalhead, hans bästa kompis Curtis och kär i Jenny. Jenny är bara intresserad i boken som hon tror kan rädda son pappa, den boken ja.. du gissade rätt The book of pure evil, boken som är gjord av Judas förhud och kan uppfylla folks önskningar, som oftast går horribelt fel, sen flyger den nästan alltid iväg... till nästa offer! 
Så Todd, lierar sig med Jenny, Curtis hakar givetvis på, för att finna boken, för att han gillar henne och sen så hänger de på skolan i äkta Buffy style och jagar efter den onda boken.
Just ja, staden är även i hemlighet skapad av satanister och allt är väldigt tramsigt och metal!!!

Vände vinden

Det har alltid varit en fascination för mig det här men rymden, vad som inte har varit det har varit de här mossiga gamla männen som skriver litteratur. Ibland slår det dock gnistor. Det finns ett verk jag bara inte kunnat ignorera i mitt intresse för rymden, siencefiction och litteratur och det är Aniara.

Aniara är en diktsvit bestående av 103 sånger skriven av Harry Martinson och handlingen följder såsom att jorden är död, kärnvapenkrig och miljöförstöring har ätitupp planeten och för att fly från den förkolnade bit som återstår. För att fly så skickas gigantiska skepp ut, utformade som någons slags noas ark, för att bosätta sig på de närliggande planeterna. Ett av dem, där denna historia utspelar sig, slås ut kurs och driver ut. I världs rymden utan hopp om att bli räddade. Bara utsikten att driva längre oh längre ut och leva där tills resurserna på skeppet tar slut.

Upplyftande eller hur!

För några år sedan var jag på Stockholms Stadsteater och tittade på deras 50-jubileum 2010 så presenterade dem en musikal version av verket med väldigt tystlåten vemodig musik av Kleerup. Ni skulle varit där, det var mäktigt, men bäddar in en liten smula från en bit av repetitionerna
 

Så min vän var hos mig i helgen, jag råkade ha färg, små små dukar, han råkade ha en bok(altså det är ju aniara om ni inte listat ut det), gnistor slog och inspirationen flödade och det här hände!
 
 
Ser ni det lilla lilla rymd skäppet i den stooora rymden?
 
Tänkte avsluta med dikt nummer åtta, den som insperarade oss tilla att måla detta verk.
 
Vår själ förnöts av drömmar, ständigt gnider
vi dröm mot dröm av brist på verklighet,
och varje ny förkonstling blir en stege
mot nästa drömbesatta lufttomhet.
Och allt som ligger fjärran blir vårt hem,
ja, bortom alla gränser finns vårt stöd
åt Doris dal förtror jag all min nöd
och att i ständig längtan vistas där
blir hälsan själv, blir levnadskonsten här.
 
Vi ägnar sällan någon tanke åt
vårt stora stolta underverk till båt,
och bara vid begravningstalen slår
det oss med ens att denna värld är vår,
och många svarta tankar flaxa då
omkring i valven i det slutna rum
som fyllt av ekon från sitt eget liv
drar framåt i en rymd ofattligt stum.
Då skyndar vi till miman för att få
dess tröst att se men inte till att nå.
Då myllra tusenden i ändlös flock
i alla gångar in mot mimahallen.
Då minns vi kanske plötsligt i en blink
att skeppets längd är sexton tusen fot,
dess bredd tre tusen och att människomängden
som myllrar i dess valv är åtta tusen själar,
att allt blev byggt för stor emigration,
att detta skepp är bara ett av tusen
som alla lika stora, lika byggda
gå trygga i trafik till Mars och Venus,
att bara vi har slungats ur vår kurs
tills vi en dag av förste astroloben
fick veta att vi inte längre låg
i det interna fältet, men att allt
som kunde göras skulle göras för
att livet i externa fältet blev
en pionjärfärd och en trevare,
den längsta hittills ut mot nästa fält.
 
När sedan det gick upp för Ledningen
att ingen återvändo mera fanns
och att externa fältets lagar var
av annat slag än de som klart bestämmer
interna rymdens trygga färdrutin
kom först paniken, sedan apatien
som mellan stormar av förtvivlan lade
sin kalla stiltjevärld av känslodöd,
tills miman som en tröstare i nöden
och fylld av prover ifrån andra världars liv
till allas tröst slog upp visionens skrin.
 
 
Ps. ett till litet avslut, alltså, det finns så mycket att skriva om Aniara så jag vet inte, jag tog bara upp det som berört mig mest, det finns opror, serietidningar you name it! Bara att börja leta! Ds.

En gång

Så i somras satt jag och läste på en sådan hära mastodont lista över serier som fortfarande går men som man kansnske inte riktigt har orkat engashera sig i och en av dem var Once Upon a Time, som efter flera år på nacken fortfarande inte lagt ner efter jag vid första anblickarna bara ratat den som ännu en dussinserie oh gätt den max en livstid på ca 2 sesonger. Men hör och häpna, de är nu inne på sin sjätte sesong och har även en spinoff (även om den dock var kortlivad).
 
 

I efterhand läste jag dock på om den och insåg att den var skapad av de geniala hjärnorna bakom Lost (vi vet ju alla hur det slutade) vilket förklarar mycket at ven extremt förvirrande handlingen och förklaringen till varför jag är helt... lost.
Så the mighty plot.
Det finns en stad, där den onda häxan har fångat en massa sagoväsen i någon sorts tidsbubbla. Dessa har förlorat alla sina minnen och lever nu med den onda häxa som deras borgmästare. Men allt sätts på sin spets när den mystiska Emma, en outsider kommer till staden. Damm damm da damm.
Typ så.
 
Hatar när det händer..
 
Förutom totalt okronologiska och ibland helt obegripliga tillbaka blickar är detta en gör mysig serie för trevliga hemma kvällar om man inte har ett liv i en småstad i Sverige och en massa te och tända ljus och glass.

Cuteulu

 
 
Medans i sensommarens dagar folk och fä har sprungit och letat Pokemons har jag suttit inne med andra förströelser, nämligen så har jag hittat detta adorebels lilla spelet. Som även är gratis Fuck folk och gemenskap när jag kan ha en liten Cthulhu  i fickan. Man kan mata genomen, med tillbedjare. Man kan ha honom på promenader, genom att låta honom lemlästa och förstöra civilisationer, sen kan man tvätta honom och toka upp efter honom så han är ren och fin att göra om allt igen! Oh happy day!
Just ja, som ni hör är det så en tamaguchi, kommer ni ihåg?
 
Så såg mina ofa ut
 

De där små digitala djuren man skulle sköta som man hade i fickan som man hade roligt med i en vecka eller två innan man gick vidare med sitt liv? de levde visst kvar, vi våra mobiler. Så sprid ordet, vad är det värsta som kan hända?
 

H. P Lovecraft väder sig säkerligen i sin grav.

Där världar möts

 
 
Okej, jag kan inte skrivit ni på närmare 6 månader och ska försöka hinna med ett par inlägg idag, vi får ser vad jag hinner med. Känner mig lite ringrostig, känner inte hur jag är på hugget men jag har en stor kopp te framför mig. Idag ska jag klämma in alla de inlägg jag tänk att jag ska skriva de senaste månaderna men inte gjort! På agendan ligger, rymdfärder, robotar, förhistoriska djur, sagor och andra dimensioner. Äh fuck it. Jag gör det här tills jag stupar. Blir kul! Soo here we go!

Besynnerliga

 
Så det första jag gjorde var att lyssna på ljudböcker, och nålbinda, höjdpunkterna var Färjan av Mats Strandberg och Kyrkokgårdsboken av Neil Gaiman men den som jag verkligen fastande för var Miss Peregrines hem för besynnerliga barn av Ransom Riggs.
Det var visst tänkt att boken skulle bli en sorts fotobok från början men författaren började spinna historier kring de gamla bilderna som han samlat på sig och snart vävdes det ihop till en historia..
 
Jacob är en tonåring som slutat tro på sin farfars fantastiska historier om sin flykt från ett krigsdrabbat polen till ett barnhem i Wales, när Jacob börja tro att det finns ett gryn i sin farfars historier åker även han dit med sin pappa som ser det som ett ypperligt tillfälle att fila på en fotobok om fåglar. Där försöker Jacob hitta det gamla barnhemmet för att nysta ut lite mysterier kring sin farfars liv. Barnhemmet är övergivet och det är där historien verkligen börjar :)

Åh och precis när jag hade läst klart den satt jag på min underbara nya balkong och rökte medan jag pratade med en vän..

Vännen: Ja! Jag funderar oxå på att läsa den! Var den bra?
Jag: Jaha vad kul! Jo den var mysig..
Vännen: har du sätt den nya trailen?
Jag: Vad för boken?
Vännen: Nej för filmen såklart! De ska göra en film! Med Tim Burton som regissör!
Jag: ?!? Wow. Det är awsome.

Sen hade vi en lång diskussion om Tim Burtons senaste filmer och hur de bara blir sämre och sämre och hur trötta vi är på att se Johnny Depp i ledande manliga huvudroll i precis samma roll precis hela tiden. Nej snälla Tim, vidga dina vyer. Snälla. Men det verkar det som att han gör i den här filmen, och efter att ha sätt trailern så ser jag fram emot årets film! (förutom några saker som jag verkligen störde mig på i trailern. Men. Ja. Sånt får man väl ta.
 
Eva Green som Miss Peregrines

Allena

Så inte haft internet sen jag flyttade till södern, förutom hemma hos mamma där jag sitter nu för att de renoverar fönsterna hemma hos mig idag, så jag tänkte passa på att skriva lite om vad jag har haft för mig de senaste veckorna. Tja, inte mycket, första veckorna funderade jag på att träffa folk, så det gjorde jag men insåg att Helsingborgare var … inte så trevliga. Så jag slutade med det, Så jag började lyssna på ljudböcker, tittade på serier, lyssnade på podcasts såg en hel del filmer. Kommer posta några poster efter det här inlägget med de olika populärkulturella fenomenen som jag företagit mig.
Ja, lite ensam är jag, men mina vänner från Stockholm kommer och hälsar på mig nästan varje vecka och jag har min familj nära och de är fina (mamma kom och hjälpte mig ta bort en mögelblobb från min vask i tisdags, är allergisk så kunde inte använda mitt kök på 3 dagar) så tack och lov för det!

Så låt oss börja med med den stora det här är det coolaste jag sätt de senaste veckorna då jag inte haft något att göra dumpen.

Ps.  jag ska försöka det här med att träffa de där jävla Helsinngborgarna en gång  till.
Alltså den första var en en stalker
Den andra var en inskränkt cis-man
Den tredje verkade trevlig men... lämnade mig bara med kalla kårar om hur
Helsingborgare ser på mäniskor. Äcklad nästan.
 
Missnöje med folk

Trollis

Slöskollade internet idag och hittade en awsome liten youtubeserie. The Wizards of Aus, Handlar om en missampassad tollkarl som tröttnar på alla idiotiska krig med alla idiotiska människor som gör idiotiska val i trollkarls världen. Så han flyr till människans värld, närmare bestämt Australien och försöker sitt bästa för att passa in. Trots alla fördommar (han råkade förvanlda tågstationen till en gigantisk fisk och fick lite dålig publicitet). Klicka på bilden av den ack så karismatiske ärkefiende till stackars tollkarlen Jack så hittar du till youtube kanalen.
 
 

Val

Jag är vegan, med undantag så aldig en riktig vegan i alla bemärkelser, äter fortfarande honung då och då, äter fortfarande ägg då och då men jag undviker alla mjölkprodukter och äter såklart inte kött. Så jag är vegitarian och dålig vegan. Men det bästa vegan världen har fått är ändå det här; Vegan black metal chef. Jag säger bara det. Vegan black metal chef. Smaka på namnet och visst låter det gott. Men inte lika gott som hans recept.
 
 
 
Och här bjuder jag på hans första recept i hans saga:
 

Våghalsigt

Läser Bilbo då jag och Petter min ser sträckser alla Bilbo Baggings filmer den här veckan, blev både missnöjd och inspirerad av att läsa boken igen så det är det jag företar mig denna natt. Precis kommit till avsnittet där första filmen slutar och la ner den för att skriva detta.
Ja jag har läst den men gör det uppenbarligen gärna igen och jag kommer ihåg första gången jag läste den, med original målningarna som jag verkligen saknar i den version som jag läser nu.
Så då inser jag verkligen hur mycket hans konst verkligen betydde för min upplevelse av Bilbo, boken känns inte komplett annars. Man glömmer kanske ibland att förutom författare var han även en skicklig illustratör och jag tänkte delge lite av den magi som hans bilder förmedlade till mig.
 
 
Det här är bilden då de möter trollen i början av boken. Även om kanske du inte känner magin i den, tänk dig att du för första gången läser boken och ser denna bild. Magi. Bara ren och skär magi.
 
 
Jag har inte kommit till det här avsnittet än.
Men kommer ihåg det som ett av de starkaste i boken.
 
Nej. Nu har jag skrivit klart och skaa fortsätta läsa, tolivippen!
åh nej bara en sak till. Gollum.

Om

Min profilbild

Obel

RSS 2.0