Nyfödd

 
 
Våren är här och och jag har vakande blickar på mig efter inläggningen, jag bortar min sjukdom med att laga paj och alltid hålla mig syselsatt. Om det inte är nålbindnings projekt så är det foto, lera, virking och allt. Dagens inlägg är foto. I våren för den sprirar, prunkar och är ett faktum.
 
 
 
Det får mig att inse att man kan födas på nytt, kliva ur en depression och möta världen på nytt. Är inte våra breddgrader lite som att vara bipolär? Tror Promoe har haft en sådan låt någongong.
 
 
 
Aja, tack och hej det var allt för mig.
 
 

Kryp

Tidsfördriv. Det är vad jag sysslar med. Här är mitt senaste alster. Denna gång två mobiler med temat kryp som flyger




En annan gång i tiden

Nu är alla små böcker klara och jag har börjat göra smycken av dem.
Fint som snus.




Ben

Natt i rökkuren

Du vet nätterna när man bara inte kan sova. Vrider och vänder på sig och vaknar för minsta lilla. Det är jag varje natt, för att hålla tankarna någorlunda i skick lyssnar jag på Bones som låg på den där listan man har av artister man ska lyssna på, någon dag. Men ja den dagen kom. Så Bones, vad är det för en filur då?
Låtarna har beskritvit som ledsen, gothisk mörk hiphop. Själv berskriser han sin musik sesh. (vilket genas får honom att hamna i katorin prettohiphoppare) Genom åren har han arbetat upp en cult following med sina suggestiva videos, filmade med familjens gamla vhs kamera, och sitt snabba sätt att få ut musik på.


 
 

</div

Natt i skogen



Under hösten spelade jag och min älskade väldenens mysigaste spel. Thea bodde inte his mig då utan spelandet så fick vara till helgenarna så då vi kunde komma och hälsa på vararndra.
Tanken var att vi skulle spela det under en helg, men det var längre än vad man tror! Lite innan jul lyckades vi då klara det. Tänkte passa på att skriga några ord om det när jag ändå håller på. 
Spelet utspelar sig i den lilla staden Possum Spring, Mae som är huvudpersonen kommer tillbaka, börjar hänga med sina gamla vänner. Men mystiska saker börjar hända i staden och Mae som faktiskt inte har något annat för sig börjar undersöka den lilla stadens hemligheter.

Spelet har massor av existentiella teman i en söt förpackning,  man under den pusade fasaden så glglimtar man fram frågor om existenialism , att vars och inte vara och depression.
Tillochmed stade har en känsla av att både förändas men ändå så still.
Så vi besöker de gamla vännerna, Gregg och Bea, spelar små minipussel, tittar på stärnorna och matar råttor.
Samtidigt som man såklart löser det stora mysteriet. 
Egentligen var jag inte så intresserad av huvudhandlingen, det var vägen dit som var spelets hjärta. 


PS.  Soundtracket är underbart!



Boktips


Ta en boksida från en bok du inte gillar, vik så att det blir en fyrkant. Spara slatten du behöver den senare för att göra stjälken!


Ta en liten 6 bladig mall, går att skriva ut eller bara kalkera från datorskämen som jag gjorde i ett desperat försök att göra mycket av mindre.


Dela ditt fyrkantiga papper i fyra delar och rita efter mallen. Klipp sedan ut. Jag rev dem för jag får inte ha tillgång till sax. Jag börjar bli en expert på att arbeta under extrema förhållanden ;) mitt pyssel har ingen gräns!


Klipp (eller riv ; ) ) ut kronbladen så som på bilden


Fram med limmet! En limpistol är saknad annars hade det varit fantastiskt. Limma alla kronblad så de får lite form


Så här ser de se ut när du är klar!


Limma ihop de olika delarna, börja med den mindre och arbeta dig ner till de minsta.


Rulla ihop själken och fäst den vid din färdiga blomma.


De första man gör ser inte mycket ut för världen men efter lite pill och knåp så blir de riktigt vackra! Tillexempel att ge bort?




Vansinnets rand

På tema att vara sinnessjuk och galen har jag här ett genomgående tema på böckerna jag läser nu. Svensk skäck som handlar om människor som utsätts för en världsordning de inte kan hantera med konventionella metoder. Vanliga människor som kastas in i något de inte kan förklara utan att låta som att de står på vansinnets rand.
Böckerna har hjälpt mig i denna tid, ibland har de tillochmed gett mig en vokabulär för att beskriva vad jag upplever och ser här på min lilla egna rand av vansinne.

 

 

Hemmet - Mats Strandberg
En ny patient flyttar in på demensboendet, men den nya patient tar med sig något mer än gamla minnen..
Mats Strandberg skildrar hur anhöriga och patienter, eller "kunder" som de kallas behandlas på ålderdomshemmet, man får följa Joel då han lämnar in sin svårt sjuka mamma och Nina som jobbar med de gamla och de olika patienterna.
Boken är en skildring av människor och samhället inslagen i en skräckroman.

 

Platserna - John Ajvide Lindqvist
Jag fuskar då detta egentligen är en trilogi som jag mosar ihop lite slarvigt sådär.
Trilogin börjar med romanen Himmelstrand, den utspelar sig i en värld där grönt gräs kan ses så långt ögat kan nå, och ingen sol ses till på det öppna fältet.
Där befinner sig helt plötsligt ett par husvagnssemestrare som desperat försöker hitta en mening i denna obegripliga tillvaro.
Andra delen heter Rörelsen och är delvis självbiografisk och handlar om en ung trollkarl som försöker lyckas i Stockholm, men när han flyttar till sitt eget krypin mitt i storstaden upptäcker han att det är något skumt i görningen i tvättstugan
Den tredje och avslutande delen heter X - Den sista platsen som är en kriminalroman med övernaturliga undertoner. Den handlar om hur det går en självmordsvåg genom Stockholms undre värld och den gamla avdankade kriminaljournalisten börjar gräva.

Även om det är tre helt olika genrer så är de sammanlänkade med musik och nyckelord.

 

 

Fjärilen från Tibet - CJ Håkansson
Denna sista roman är minst sagt brutal, vacker men brutal. Om du känner att du är lite svag i sinnet någon dag så rekommenderar jag den inte.
Med denna lilla varning fortsätter jag min recension.
En man reser till Tibet och får där se undergången och vansinnet i vitögat, detta tar han sedan med sig tillbaka och var han än går öppnar sig helvetets portar.
Detta är inte någon mysrysare, utan naken blodig skräck och flörtar med body horror och splatterfilmer, vissa av historierna är svåra att läsa men det är nästan lika svårt att titta bort.

Nu har jag dock slut på böcker här inne. Och söker med ljus och lykta efter passande substitut.


Surrealistisk pastell

 

Förra årets bästa superhjälteserie var den säregna Legion. Jag är förvånad över att jag inte sett den lovprisas överallt då den är vacker och välspelad. Därför kommer jag skiva några ord om denna lilla pärla, särskilt eftersom det snart nalkas en ny säsong som börjar den 3 April!

Serien utspelar sig i Marvels filmuniversum och kan ses kopplad till X-Men-filmuniversat. Huvudkaraktären är David Haller, som vid ung ålder blir diagnosticerad med schizofreni och spenderar sitt liv på olika anstalter men får reda på att kan kan vara den mäktigaste mutanten som någosin existerat.
Det är svårt att särskilja på vad som är verkligt och vad som händer i Davids huvud. Serien hintar ofta om kopplingar till ett större universum, det är liksom tydligt att den hör samman med X-Men och så, men utan att det bara blir en massa referenser som förstör för den oinsatte.
Och den retrovibben som ligger som en film över hela seriens färgschema och narrativ är så otroligt snygg. Mer vill jag inte säga om serien, bara att det är bäst om man kastar sig in i serien utan någon förkunskap.
Detta är en framtida kultserie som det vore fy skam om du missade.

 

 

surrealistisk pastell

Förra årets bästa, enligt min mening, är den säregna serien Legion. Anledningen till der svala intresset för denna som kommit i skymundan från netflix lilla grupp och hbos 

Väggarna viskar

Så hamnar man här igen. 
Orkar inte redogöra för alla känslor och intryck men jag går runt i korridorena och känner mig lite sådär mysigt eljest. 
Jag binder även böcker (kanske visar hur beroende på hur tråkigt jag har) och gjorde ett litet fotoprojekt.
Begränsningar skapar kreativitet. 
 
 Förlåt att det inte går att nå fram till mig nu. Min telefon är utan simkort och utan messenger.
Men skuggor håller mig sysselsatt.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Rör inte min kompis

 

 
 
Jag har ingen aning om vad jag ska ta mig till. Känner mig så otroligt vilsen.
Jag har en vän som tidigare i sitt liv har blivit psykiskt och fysiskt misshandlad av sina partners. Detta är viktigt att veta för att förstå problemet och hans handlingar.  Under förra året så träffade han en tjej och blev snabbt en del av hennes familj. Han var så otroligt glad över att efter flera år ha en mening, ett sammanhang som han kunde tillhöra. Hittat vad han trodde var ett hem. Under hösten blev allt jobbigt dock. Hon hade stora problem i sitt liv och började kräva att han skulle "förändra" sitt "sjukliga betende". I hennes mening så kunde han inte det och satte mer och mer press på honom. Han började isolera sig mer och mer, skaffade ett hus så han kunde bo närmare henne för att finnas tillhands om hon behövde något.
\nDet slutar dock med att hon säger åt honom att hon inte längre orkar ha honom i sitt liv.
\nNu ber hon honom att prata med sin mamma. För att hon i egenskap av psykolog ska "hjälpa honom" med hans problem. Detta gör han i månader. Han har alltså kontakt med denna mamma i månader och under denna tid ringer han mig mindre och mindre. Jag har fullt upp med mitt liv så jag inser inte vad som håller på att hända.
\nNu i jul kulminerade allt. Hennes mor hamnade på sjukhus och hon sa att han började göra mer och mer "fel" att han inte försökte tillräckligt med att "ändra sig själv". Hon har även flera månader sagt att hon inte orkar ha honom i sitt liv. Hon har ryckt ifrån honom den enda trygghhet han har kännt på många år.
\nSamtidigt når han ut till en tjej, en person som han lyckas prata med och får honom att känna sig som människa igen. Efter månader av att höra att han är dålig. Det är inte på något sätt ett sexuellt förhållande men det uppstår spänningar.  Något som sedan kommer användas emot honom. Hon kommer säga att han söker bekräftelsekickar av den här nya tjejen och inte tar ansvar för att jobba med de brister som hon anser att han har.
\nNu så står han helt ensam. Det enda han har i världen är sitt hus och det kommer hon nu ta ifrån honom om två veckor för att själv bo där med sina två barn. Varför undrar du? Jo för att han inte kan göra något rätt. För att han har skadat henne med sitt beteende. Med sina "fel".
\nHans enda ställe att bo på är i bastun som han ska lägga ut några madrasser i. För att hon har fått honom att tro att han förtjänar det. Enligt deras avtal så ska han fixa en bovagn och bo på gräsmattan så han fortfarande kan vara tillgänglig och "hjälpa henne" med huset. Detta kommer med stor sannolikhet inte att ske för fram tills dess måste han fixa massvis med små saker till huset på mindre än två veckor då hon flyttar dit.  Han är så otroligt nedbruten att han knappt kan laga mat till sig själv. Allt han fokuserar på just nu är att göra huset tillräckligt fint så att hon ska bli nöjd. Det kommer även det användas emot honom. Det är han som inte "ansträngt" sig tillräckligt för att hitta något åt sig själv.
\nHan kommer alternativt börja bo på sitt jobb, där han kommer få sparken om de upptäcker honom.
\nI förrgår så fick hon honom att skriva på ett kontrakt på att sälja huset till henne när hon hälst önskade för en spottstyver. Mindre än vad han betalat för huset. För att han skulle hamna i skuld och veta att det finns konsekvenser för sitt "beteende". Då hörde jag av mig till hans familj och de lyckades prata lite förstånd i honom och kontraktet är nu upprivet. För den här gången. Jag är väldigt säker på att detta kontrakt kommer att komma upp igen.
\nHon var där idag. Hennes mamma sa åt henne att åka dit för att försöka ta så mycket hon kan av vad som är hans. Han kommer ge henne vad som hälst för i hans värld förtjänar han inte något. I hans värld så är hon mer värd än honom.
\nI hans värld så om han bara ger henne vad hon kräver från honom kommer hon att bli lycklig och allt kommer att bli som det var i början. Han kommer få flytta in med henne och de kommer leva lyckliga i alla sina dagar. För evigt och evigt. De kommer hitta tillbaks till varandra. Vara lyckliga. Och glada. Bara hon får hans hus.
 
Detta är något han aldrig kommer säga högt. Inte till henne. Inte till någon. Han försvarar henne i alla avseenden. Hennes liv är otroligt jobbigt just nu. Detta berättigar inte beteendet som hon har just nu. 
 
</div

Nålbunden sjal

 

Om jag misslyckas med något har jag en tendens att ge upp.

I flera år har jag grunnat på att göra en sjal men varje gång jag har börjat har jag antigen gjort fel, tänkt fel och lagt ner arbetet. För att sedan låta det bero ett år, glömt alla misstag jag gjorde förra gången bara för att ta upp arbetet igen. Och göra samma misstag. Igen.

Nu är den äntligen klar. Tänkte skriva lite om denna gångens process, för denna gång har jag gjort lika många fel som de andra men istället för att bli förbannad och lägga ner projektet. Så nu har jag dokumenterat hela processen - för framtiden. Slitit mitt hår men gjort om och om och sen gjort rätt.

 

Så de misstag jag gjort förut har varit att antigen använda för tunt garn (tvåtrådigt ullgarn) eller tänka fel i hur jag ska öka eller minska för att få den trekantiga formen.

Tidigare har jag börjat från den från den bredaste sidan för att sedan minska, då har jag fått en jämn men dock inte så vacker kant. Eftersom jag gjorde fel så gjorde jag den även inte tillräckligt bred. Det går dock inte att ändra storlek när man väl är klar.  

Denna gången började jag längs ner och ökade stadigt. Här ser ni mina tre försök.

 

 

I början var jag alldeles för feg i i öka och ökade bara med två maskor åt gången. (exempel längst till väster)
Det gick ju inte så bra.
Då ökade jag till fyra. Fortfarande feg och hade en tanke om att det skulle bli för hackigt. Kändes bra i början men efter någon timme insåg jag att detta inte häller var tillräckligt för att få en vacker mer trekantig form. (mitten)
Den sista blev jag faktiskt nöjd med. Då har jag i slutet av varje varv ökat 6 maskor. Perfekt. (längst till höger)

 

Nu är jag påväg!
 

Okej nu ska jag försöka beskriva hur jag gjorde varje gång jag vände. Det är egentligen ganska enkelt men har haft svårigheter i hur jag ska beskriva det i textform.

Varje gång jag vände så den första maska på varje varv band jag bara garnet i den första maskan och manska som jag har runt tummen, alltså inte den maskan bakom som jag brukar göra. Är detta försåtligt? Hoppas det. Men efter den första maskan är klar så gjorde jag som vanligt, fångade upp en fram, en runt tummen och en den förregende maskan. Hoppas det kan appliceras på de flesta stygnen.

 

Nu så, Ja jag störde mig på hacken så jag valde att gör något åt dem! Runt hela sjalen så fäste jag en till rad utanpå och fäste den bara i de yttersta kanterna, detta skapade en liten vacker spets i kanterna vilket jag gillade väldigt mycket.

 

 

Projektet tog en vecka, en blödande tumme och tre säsonger av Walking Dead. Jag använde vinrött entrådigt garn vid namn Lettlopi, fint något melerat garn, och ca fem 50g nystan.

Hoppas att det här hjälpte någon att inte göra samma misstag som mig och ge aldrig upp!

 

 

Gåtfullt - Del två

Så i första delen så skrev jag om min och min mors äventyr genom boken Gåtfulla Skåne : en guide till mytomspunna platser. Det var så att min vän och jag även vi har letat upp en plats närmare mitt hem, i Glumslöv nämligen Örenäsgånggriften. En gravkammare äldre än pyramiderna. Dit bestämde vi oss för att åka, lite hux flux sådär som det kan bli.
När vi åker på vägarna inser jag, vi har ingen ficklampa. Eller ljus. Eller ens kläder för att krypa ner i en gravkammare. "det löser sig" säger min vän och jahapp. Det gör väl det då. Det tog ett tag innan jag kom på att om vi satte igång video funktionen på min mobil kunde vi faktiskt se något. Att krypa in i långkjol var inte häller svårt, jag är bara lite mer lerigare nu än innan. 
 
Vi tog även lite bilder. De är fina så jag ska nu lägga upp dem. Lite mer suggestiva än de som mor min tar. 
 
 
 
 
Mer utflykter, Detta är roligt. 
 

Gåtfullt - Del ett

I Stockholm förra månaden så fick jag syn på en bok i Science Fiction Bokhandeln som jag bara kände att mor och jag behövde nu när träden i Skåne kommer slå om i höstens alla färger. Sagt och gjort, jag la mina sista slantar på Gåtfulla Skåne : en guide till mytomspunna platser. En guide bok som passar oss ypperligt då vi är ganska trötta på Ales stenar och Glimmingehus som de enda resmålen. Tänker skriva lite om vart vi har varit änsålänge men Jag tycker verkligen ni ska köpa boken själva. Det är ett nöje att upptäcka plaster. 
 
 
 
Första platsen vi tog oss till var en plats mig nära om hjärtat. Orkar inte gå in på varför men de som vet vet <3 Tevattenkällan i Klippan, min hemkomun och en plats jag besöktfler gånger än jag kan räkna. Har faktiskt en vän som varje år bygger en hel massa mjöd på detta vattnet och det är det godaste mjödet jag någonsin läppjat på.
När vi var där var det faktiskt även ett annat par som även de hade boken, känndes lite inkräktande, ingen är nämligen någonsin där. Så åker vi därifrån och precis vid utfarten är nu vägen blokerad och surgubben i huset vid vägen. Mor går snällt fram och frågar om vi kan få komma ut och får visst höra att det är förbjudet att köra in. Pyttsan. Surgubben tycker det är lite jobbigt med att det är trafik på "hans väg". Iallfall så åker vi där ifrån, och efter några secunder börjar jag fnissa. För det står precis hur man tar sig dit och boken är precis nyutkommen och vackra Nodvästra Skåne är vackrast på hösten och våren, många kommer nog leta sig dit i höst och surgubben kommer ha en väldigt tjurig höst. Stackars honom. 
 
Fotograf Pia Löfgren
 
 
Andra platsen blev Snibe Stua en samling grottor som sägs husera troll och vättar. Extremt otillgängligt att ta sig till men verkligen värt det när man väl var där. Alltså så otillgängligt att vi var tvungna att skaffa vandringstavar för att orka. 
 
Fotograf Pia Löfgren
 
 
Utflykterna forsätter med ett mer höstigt Skåne i Skäralid. Vi går inte efter boken helt utan det måste finnas plats för lite friform! Sådana rebeller.
 
Fotograf Pia Löfgren
 
Märks det att jag älskar min gröna basker? Jag älskar min gröna basker.
Det är min kära mor som tagit de vackra bilderna, ni hittar henne på hennes instagram om man skulle vilja se fler fina bilder och skivor.. massor av skivor... så många.. skivor.
 

Skevt

Så i söndags var jag och mina nära ute i Skäralid för en promenad i gyttjan, då passade jag på att damma av min gamla kamera (nej verkligen, jag båste på den och en puff av damm flög av).
Jag hade bara en filmkassett kvar som legat och marinerat i sig själv sedan jag köpte den, alltså år. Så jag var ganska så spänd på resultatet då jag inte hade någon aning om hur min utgångna film skulle reagera på att bli framkallad. Resultatet var som väntat.. det tog mer än en halvtimme att framkalla fotot och slutresultatet blev minst sagt intressant av den första bilden:

 

 

Sakta men säkert så med varje bild blev resultatet bättre och nu har jag bara ett kort kvar i kameran. Men detta lämnade mersmak och jag började googla runt efter mer film. Men det är krångligt att få tag på och dyrt. 200+ kr för 8 bilder. Nja tänkte jag och snöade därför in i andra... banor...

Så jag har haft en ovanligt hård vecka. Skitvecka rent ut sagt. Så. Nu har jag lite pengar över och jag unnar mig saker! Ja jag köpte en ny kamera vars film man faktiskt kan få tag på ner i stan. Inte minst till billigare pris. Det jag köpte var en Instax mini 8 och jag är redan förälskad. 899:- på Clas Ohlson och filmen kostar runt 200:- för 20 bilder. Mycket bättre deal.

 

De första bilderna tog jag på min syster, bror och mor. Och lilla jag förstås. Köpte lite gul plast med och tejpade fast framför linsen med för jag gillar de lite varma tonerna i bilder, blir så kallt blått och blixtigt annars. Detta gör även att min bror nu tycker att jag är en ärke hipster.
Försökte förklara begreppet lomography för honom. Han tog min telefon och skrev i Googles sökfönster "i dont care". Tror han försökte ge mig en hint där men ha var säkert bara hungrig och jag skickar en länk åt honom sen så han på riktigt kan fördjupa sig. Då blir han nog glad.
Så ja, har två beroenden. Garn och kameror. Det är mina svagheter. Just nu älskar jag min kamera. Detta kommer bli dyrt inser jag. Jag kommer nog hitta en plats snart där jag kan få upp mina alster.

Jag har haft en bra fredagen den 13de.


Bedrövad

Virkad korp i vissen buske
 

Sommaren är inne på sin sista vals och alla runt omkring mig börjar känna sig låga, själv flyr jag upp till Stockolm en vecka för att lägga mina armar om min kärlek.
Men annars usch och fy för denna vecka. Vaknar upp varje dag och önskar bara att jag kunde sluta mina ögon för evigt, försöker glömma bort världen en stund och sen börjar jag tänka på alla misstag jag gjort sen jag var ungefär sju år. Blunda, minns du inte den där pinsamma stunden i klassrummet när du var 9 år gammal. Kommer du inte ihåg hur alla blickar brände in i dig? Är du egentligen inte ganska olycklig?

 

Så jag skulle städa igår. Istället spenderade jag hela dagen på att virka detta lilla gosedjur år min flickvän som även hon är lite låg. Hon vill ha en fågel, detta är det bästa jag kan åstadkomma. Tog ut den på äventyr idag medan jag och min vän gick och tittade på träd som inte riktigt passar in.

 

Nu ska jag packa inför resan. Ska även förtära glass i mängder.


Från svunna tider

 

 

Så, jag har gjort så mycket den senaste månaden att jag inte haft varken tid eller inspiration till att skriva något alls här.. Men idag så! För några veckor sedan bad en vän mig att göra en fin liten snodd som han kunde ha till sin klädnad, så jag tar fram min solgulnade gaffel och börjar.. när jag väl börjar med något har jag.. en viss tendens att inte sluta. Så vad är det jag gör? Låt mig förtälja!
Hantverket som jag spenderar min tid på att göra heter på svenska gaffelpåtning eller att slynga. Det är ett gammalt hantverk, inte sätt källor på hur gammalt men hörsägen säger att man hittat fynd av gafflar sedan medeltiden.
I princip går det ut på att med en liten gaffelliknade mackapär ska en liten men ack så hållbar snodd. Snodden kan sen användas till att snöra dina kläder, skor, väskor eller helt enkelt använda som dekoration. Låter inte så spännande kanske och hantverket tar dödligt lång tid men det är trevligt terapeutisk och man kan ha med sig den lilla gafflen nästan överallt! Det kräver näst intill ingen tankeverksamhet (tja det beror väl på hur avancerad man vill vara) så man behöver inte släppa det man gör utan kan bara låta händerna arbeta medans man lyssnar till sin podcast socialiserar eller tittar på den där filmen som kräver ens uppmärksamhet.

 

En liten film som visar hur man börjar.. 

 

De snoddar jag gör för tillfället är väldigt simpla, men det finns massvis tekniker med olika mönster, färger och att binda in pärlor i sitt arbete. Är man intresserad av det är det bara att söka på det engelska ordet "Lucet" då hittar man massa beskrivningar på alternativa sätt att göra sina snoddar på, en liten youtube serie för att implementera pärlor länkar jag här.

 

Jag har lite problem att komma på vad jag nu ska göra med alla dessa snoddar.. Lite inspiration har jag fått från sidor och det är att göra lite dekorativa knutar och armband. Varför sluta hantverka bara för att snodden är klar? Lite makramé har väl ingen dött av!

 

Typ ett fint litet hjärta? 

 

Min gaffel har jag hittat på medeltidsveckan för några år sedan för en tjuga men det finns många tjusiga därute! Men ibland måste man vara beredd på att betala några hundra för de som är väldigt vackra och dekorativa. Jag vill ha en. Ge mig en.

 

 
*googlar vidare*
 
 
 

Schmetterling

 
Lisa Ekdahl – Ur askan i elden
 
Du ber mig inte sänka blicken
men i mitt öga bor det en vulkan
och den kan bränna hål i bröstet på den som inte är van
håll undan då, jag ber dig, för jag är svart som sot
jag jagar efter lindring
jag söker efter bot
jag gick ur askan in i elden
och jag gjorde det med flit
jag har bränt allting bakom
och jag kan aldrig mer gå dit

Kanske var det fel
inte var det lätt
men jag var tvungen att gå
och jag fann inget annat sätt
jag gick ur askan in i elden
och jag gjorde det med flit
nu står jag här i lågorna
så kom inte hit

Du ber mig inte sänka blicken
men i mitt öga bor det en vulkan
så håll dig undan för jag tampas med att tämja den fan
möt mig om du orkar jag döljer ingenting
men vill du inte se min sanning
vänd då om och spring
jag gick ur askan in i elden
och jag gjorde det med flit
jag har bränt allting bakom
och jag kan aldrig mer gå dit

Kanske var det fel
inte var det lätt
men jag var tvungen att gå
och jag fann inget annat sätt
jag gick ur askan in i elden
och jag gjorde det med flit
nu står jag här i lågorna
så kom inte hit

Om du visste var jag varit
då skulle du förstå
attd det är sant som jag sagt dig
jag var tvungen att gå
jag visste inte varför
inte vart och inte hur
jag följde blott min instinkt
då jag flydde som ett djur

Du ber mig inte sänka blicken men i mitt öga bor det en vulkan
så håll dig undan för jag tampas med att tämja den fan
möt mig om du orkar
jag döljer ingenting
men vill du inte se min sanning
vänd då om och spring
jag gick ur askan in i elden
och jag gjorde det med flit
jag har bränt allting bakom
och jag kan aldrig mer gå dit

Kanske var det fel
inte var det lätt
men jag var tvungen att gå
och jag fann inget annat sätt
jag gick ur askan in i elden
och jag gjorde det med flit
nu står jag här i lågorna
så kom inte hit
 
Japp. Det är en sådan dag idag. En dag av förbittrad poesi uppläggning med mörka bilder. Det snöar, är April och påsken har precis tagit farväl. Så har även mina gäster gjort som varit i min lägenhet de senaste veckorna så nu är jag åter ensam med mina tankar, böcker dåliga serier och brist på motivation.  Och glöm förguds skull inte tvivlet. Gör jag rätt när det så ofta blir fel? Men det ska nog lösa sig. Tack för mig. Nästa inlägg blir roligare. Ridå.

Makabert

 

Så min vän var över och spelade ett underbart litet mobilspel tillsammans med i dagarna Rusty Lake Hotel. Pusselspel när är som mest surrealistiskt, komplett med talande djur.
Du spelar en passop på ett avlägset hotel på en ö, där ska du få era gäster att ha en så bekväm vistelse som möjligt. Detta innebär att blanda drinkar åt dem, se till deras behov och servera dem... på fat och se på när de andra gästerna äter upp varandra.. Precis i enlighet med den lilla receptboken uppe i högra hörnet gärna med de matchande ingredienserna. För fler stjärnor.

 

 Mina inte ont anade gäster påväg till hotellet


Hur tänker du då? Med kniven du hittar i början? Nej, nej, nej. Ty det vore alldeles för lätt. Genom att lösa görsvåra pusslegåtor och kreativt designa den teknik som passar ditt offers rum och omständigheter. Ibland så blev jag ärligt talat lite irriterad på gåtorna som faktiskt made no sense at all ibland. Och jag måste erkänna att jag fuskade. Men jag skäms inte.
Flera gånger under spelets gång får jag känslan av att detta inte är ett spel utan en vackert utformad vuxen bilderbok. Känslan förstärks av de handmålande miljöerna av det gammalmodiga hotellet som det hela dramat utspelar sig i.

 

 Dags för välkomstdrinkar!


Spelet saknar dock ett visst djup, karaktärerna har inte många kommentarer eller ledtrådar till vilka de kan vara (förutom väldigt delikat mat) och det är synd för spelat bygger verkligen upp det en god mysterie saga som slutar i att bara vara ett vackert serie escape the room spel i slutet. Men vad ska man begära av ett spel som bara tar 4 timmar att klara?
Sådärja, litet speltips såhär på torsdags förmiddagen.

 

 Ja drick den där.. med min speciella ingrdiens..

Fyra

 

Det finns två alternativa inledningar till detta inlägg

 

1. Wow klockan är fyra, det måste vara torsdag
2. Varje natt, samma rutin, klockan är fyra

 

Tror jag går med det sistnämnda

 

Bakgrund, så jag har sömnproblem, för att jag ens ska kunna somna någon gudsförgäten tid krävs det en sömntablett och några lugnande och ljud. Jag klarar aldrig av att somna i tystnad. Det räcker med att en person andas i samma rum som mig, eller snarkar. Eller lever.
Men eftersom jag nu är singel i min tvåa är min go to Huset Ushers undergång Av Edgar Allan Poe. Jag lovar jag har satt på den ljudboken minst 10 gånger nu och inte kommit längre än till att han beskriver sin väns yttre, ingående. Där somnar jag alltid. Hans vän måste se extremt tråkig ut.
Sedan slår klockan 4. Mitt inre klockverk slår på och jag vaknar igen. Varje natt. Gör mig själv en kopp te av märket Bedtime som jag har köpt just för detta ändamål och sätter på Fever Ray.

 

 

 

Ypperlig musik för sömn. Var på en fest en gång där de slog på Fever Ray, den musiken är så kopplat till min sömncykel att jag var nära att somna right then and there.


När vi väl är inne så det kan jag ju säga några rader om Fever Ray, upptäkte dem på en Arvika festival för en herrans år sedan, skitcool ljushow och awsome scenframträdande. Det är Karin Dreijer soloprojekt, ett av syskonen från The knife, och det är i princip the kinfe. Fast man har skalat bort dansbeatsen och lämnats kvar med en mycket mörkare och mer mystisk underton som förstärks av hennes djupa röst. Det är något magiskt äver det samtidigt som det abolut hör hemma i den elektroniska musikens värld. Lyssnar upplevelse om du inte hört än.

 

 Fever Ray i scenkläder
 

Iallfall, sidospår. Jag undrar vad som kan hänt mig som gör att jag vaknar varje natt vid fyra.

 

Teorier:
Tarumatisk händelse vid fyratiden
Jag har blivit förbannad av en ond häxa/voodoo prästinna
Jag är hämsökt

 

Fler teorier?