Blunda med mig en stund

Lisa Mitchell – Neopolitan Dreams

 

Jag kan drömma det andra, det som inte hände och sen drömmer jag om livet, det röda lilla huset, alla färger och drömmar som jag har att berätta, allt det vackra jag visar dig. Sen så visar jag det för någon annan men det hade lika gärna varit du.
Allt det här fick mig att tänka på kärlek och förhållande. Ska man kräva kärlek eller be om den? Jag tar den aldrig förgivet, och jag ser det inte som något jag tar utan något som jag ger till någon. Är jag med någon så vill jag aldrig ta utan jag vill ge min älskade allt, minnen och värme.
Men att ta emot kärlek kan nog även det vara svårt ibland.
Trackback
RSS 2.0