Mörka framtid
De senaste veckorna har jag suttit med näsan nere i en bok som jag först fick av en vän för kanske ett och ett halvt år sedan, men sedan har den bara legat bortglömd i min bokhylla. Tills jag för några veckor sedan bestämde mig för att i sensommaren åka ut till landstället och snappade åt mig första bästa olästa boken i bokhyllan på väg ut genom dörren. Boken var Oryx och Crake av Margeret Atwood. Boken utspelar sig i ett dystopiskt framtids samhälle och dess undergång. Lite svårt att komma in i det första kapitlet men efter det så var jag fast.
För mina sista torra slantar så gick jag till butiken och köpte nästa del i den här trilogin, Syndaflodens år som är fortsättningen på Oryx och Crake men parallell samtidigt men med andra presoner som instar huvudrollen. Den här gängen väntade jag varken ett år eller tvivlade på de första kapitlet och slukade boken på en bussresa, en kväll och en frukost. Förresten måste man älska en bok som kommer med ett eget soundtrack. Fast sorgen man känner när man läser ut en bra bok för snabbt är inte nådig. Men till min glädje fick jag veta att nästa bok faktiskt hade kommit ut, inte mindre än två veckor tidigare. Åh glädjen
... kan krossas så lätt. För när jag kommer tillbaka till Stockholm och strosar in på sf-bokhandeln för att köpa mig nästa del; MaddAddam så skrattade hon som jobbade åt mig. Tydligen är jag inte ensam om min kärlek till dessa böcker. Jag fortsatte min vandring till min lokala Akademibokhandel men samma sak där. De sa att jag skulle vänta tills november. Den är visst slut på förlaget.
Tack och lov var det precis en liten fågel som precis viskade i mitt öra att det står några böcker i svärföräldrarnas bokhylla som Margeret Atwood skrivit, man kanske ska ge dessa en chans i väntan på sista delen.
Kommentarer
Trackback
