obel

Så i somras satt jag och läste på en sådan hära mastodont lista över serier som fortfarande går men som man kansnske inte riktigt har orkat engashera sig i och en av dem var Once Upon a Time, som efter flera år på nacken fortfarande inte lagt ner efter jag vid första anblickarna bara ratat den som ännu en dussinserie oh gätt den max en livstid på ca 2 sesonger. Men hör och häpna, de är nu inne på sin sjätte sesong och har även en spinoff (även om den dock var kortlivad).

 

I efterhand läste jag dock på om den och insåg att den var skapad av de geniala hjärnorna bakom Lost (vi vet ju alla hur det slutade) vilket förklarar mycket at ven extremt förvirrande handlingen och förklaringen till varför jag är helt... lost.
Så the mighty plot.

Det finns en stad, där den onda häxan har fångat en massa sagoväsen i någon sorts tidsbubbla. Dessa har förlorat alla sina minnen och lever nu med den onda häxa som deras borgmästare. Men allt sätts på sin spets när den mystiska Emma, en outsider kommer till staden. Damm damm da damm.

Typ så.

 

Förutom totalt okronologiska och ibland helt obegripliga tillbaka blickar är detta en gör mysig serie för trevliga hemma kvällar om man inte har ett liv i en småstad i Sverige och en massa te och tända ljus och glass.