obel

Gör massa saker nu, lite ostadigt med det är roligt, det blir serier och mys till helgen och nästa vecka. Vet tyvärr inte om jag hinner med filmfestivalen i år dock.

Posters till stuffet som häner.
Har förresten tagit viturellt självmord på min facebook, återuppstår säkert sen någon gång

Åh, var på en uttömmande uställning idag, vet inte om jag ska vara insperarad eller utslagen.

Shara Moon heter fotografen.

Orkar inte skriva en sammanfattning av utställingen,   men ibland behövs det inte säga så mycket, gå och se den, eller se hennes bilder någon annan gång, dem är tidlösa

Ända sedan Björnes magasin har jag tyckt att Carl-Einar var drömkillen. En trollkarl, lite udda, lite spretig, lite stilig. Halvlångt, halvblont hår och skojfrisk. Jag vet att jag funderade på hur livet skulle vara när jag blev stor och vi hade blivit tillsammans.

Varje gång jag kände mig lite nere så där på morgonkvisten när livet känns lite grått och teet är lite kallt skulle han bara dra upp något ut sin något skeva gamla topphatt. Ett par färgglada blommor kanske? Då skulle jag le.
Om vi någonsin bråkade skulle han i vredesmod trolla bort sig själv och jag skulle säga "förlåt! kom tillbaka! jag vill inte att du ska försvinna! inte egentligen!"
Han har en skön Göteborgs dialekt.  Jag faller direkt.

Men nu bor han i Berlin. Med den här tjejen:
http://www.youtube.com/watch?v=zXaYqZAXg0Y&feature=related

... hur ska jag kunna tävla med det?

jag säger bara det här
http://www.youtube.com/watch?v=nnEDSBriVXk

Så det här är mitt förväl. Till dig Carl-Einar Häckner, jag vill ändå inte ha dig länge.

Jag har problem med torra läppar, på öar där det blåser mycket, eller inne i staden, när det kallt.
Ofta behöver jag inte ens fråga om tips utan folk brukar ser mig, för mina läppar spricker och börjar blöda.
Men det positivia är ju att folk kommer fram och ger mig tips på hur man ska göra för att råda bot på sina torra läppar!
Här är några av de tips som jag samlat på mig under årens gång:

1. Använd inte Lypsyl eller liknande läppcerat, de innehåller bivax och torkar ut dina läppar. De känns bra för stunden men du kommer bara torka ut dina läppar ännu mer.

2. Blanda istället salt och olivolja i din handflata och sen "skrubba" dina läppar men denna blandning tills du känner att alla hudrester är borta! Detta är bra att göra innan du går och lägger dig för sen ska du ta den tjockaste hudsalvan du kan hitta och smörja på. Tillexempel Idomin. Sov med det, när du vaknar är dina läppar gudomligt mjuka.

3. För att förebygga torrhet så kan du sätta bukar med vatten på elementen så de avdunstar långsamt och lämnar kvar en behaglig luftfuktighet i lägenheten. Men fyll på ofta för vattnet dunstar snabbt!

"jag är så rädd när jag går hem på kvällarna"
Ett argument till varför SD vunnit valet. Jag undrar vad hon är rädd för, att de onda invandrarna kommer hoppa upp bakom en sten efter mörkrets inbrott som ett slags nutida troll? Det är väldigt skönt att man kan rösta på ett parti som kommer göra ditt liv tryggare. Men förstå att rädslan grundar sig i en sorts vardagas skrock om onda monster i betongdjunglen och även om SD vill framstå som en sorts ghost busters som ska ut med sina ombyggda dammsugare och politiskt rensa upp så tror du fel. Din rädsla har ingen lösning, berättandet och rädslan kommer finnas kvar, även om de är troll, näcken eller "invandrare".
Trollen finns i tidnigarna du läser, i mörkret där du ser skuggor och i din fantasi. Men låt inte rädslan omvändas till någon sort missriktande nazism.

En reaktion på valresultatet igår.

Jag gick upp idag mot dörrarna till min framtid. Ställde mig där, vände på klacken och gick tillbaka mot utgången. Satte mig på en bänk, drog några nervösa bloss på min ciggaret och ringde en vän.

"Hej, kom hit jag behöver pepp och mod.
Håll mig i handen.
Som mormor brukade göra när jag skulle till tandläkaren."

Modet svek mig, första frågan när han kom dit var vad lejonet fick i Trollkarlen från Oz. Jag behöver det där. Min vän sa att lejonet aldrig behövde något egentligen, för utan hans visdom så tog han viktiga och modiga beslut. Men trollkarlen gav honom helt enkelt en flaska av fakst grönt mod. Jag behövde placebo effekten idag, så jag tog lite te ur min termos och min vän följde mig in.

Snäll vän, all kärlek åt honom.
För precis som lejonet så har jag vackra snälla vänner runt omkring mig. Så står bakom mig när mitt eget mod sviker min kropp.

Så även om jag inte är behörig så kommer jag på måndag att starta en kurs på universitetet i Stockholm ♥
Men shh, säg inte till någon att jag inte får vara där.

"and i dreamt of a castle rich and bright
and everyone in it was filled with light"

Jag har lämnat Malmö och flyttat till Stockholm i dagrna tre har jag röjt och städat, fixat och möblerat och nu känns det hemma.
Jag älskar min nya stad, min nya vistelse är utopisk. Jag bor i hjätat av staden. Faktiskt jag bor ovanför hjärtats bar.

Det här är mina nya häng
Hjärtats bar - http://www.sodershjarta.se/
Café Sodom - http://cafesodom.blogspot.com/
Och kyrkogården brevid mig.

Nu får det banne mig vara slut på mina hippie fasoner som jag har hållt på med i sommar,alla spetsar och vida opraktiska kjolar som fastnar i björnbärssnår.
Struktur. Jag behöver mer ordning och reda i mitt liv, så jag tänkte skaffa mig några strikta kläder när jag flyttar till Stockholm i en förhoppning om att de kommer med sin strikthet spegla över resten av mitt liv och magiskt skapa struktur.

Så jag satt och funderade på vad för kläder som skulle ge mig mest struktur, lekte med tanken på att klä sig som en affärskvinna men jag kände att det var inte tillräckligt mycket.

Men milletärer, de hade struktir. Nazi tyskland hade struktur. Så nazityskland som mode ikon. Kan fungera.


Kvinnliga vakter utanför ett konsentrationsläger.

Så färgerna ska vara brunt, begie, vitt och grått. Det ska vara knästrumpor och skjorter.
Så ingen mer spets, volang och krusidull här inte. Slut med de rosa blommorna och lila stumpbyxorna.

Various Artists – Panzer Marches Of Ww2 Nazi Third Reich
... varför finns det ens på spotify?





















.

Efter en snabb sökning på nätet så får jag till min förfäran se att det gamla hederliga Frimärksspråket håller på att dö ut. Men för oss som fortfarande skriver dem dära omoderna breven så finns det ett språk som du kan använda om inte all den kärlek och information du vill ge i själva brevet får något utrymme.



Du kan läsa mer här, här och här

Denna dag firar jag med att dra ut till en spelmannastämma med alla mina snälla Malmö vänner. Jag slår vad om att den här kvällen kommer att bli magisk...

Men min vän planerar ite för mycket, jag kommer ha med mig varma kläder och en hängmatta. Han har mad sig en kaffe bryggare och ett, hör och häpna, ett tält. Ett tält? Kaffebryggare?? Galet














.

Stina Nordenstam – On Falling

Mina vänner är hippies. Jag satt i parken och var hippie igår. Imorgon. Nästa vecka.
Jag sitter här med en henna tatuering som är det bleknade minnet av Amanda som nu åker till tyskland.
Det är sommar ute men jag har en känsla av att allt kommer ta slut, alla parkhäng, all sol och all vänskap. Men det gör inte det. Det bara fortsätter, dag ut och dag in. Så i all kärlek och lycka, varför känner jag mig som en öken?

Jag flydde. Nu är jag tillbaka efter att jag fått lite balsam till min själ. Jag flydde till min gamla skola där intriger och internat ångest fortfrande råder. Ibland är det bra att få perspektiv på sina problam. Men det är nog månader kvar tills jag är helt hel.
Bilden är förresten tagen med histamatic till iphone. Jag funderar på att skaffa min en sådan bara för att få tillgång till den, nu nöjer jag mig med att tvinga alla mina vänner att köpa den.

är lite suddig men väldigt varm

En vän berättade en gång för mig att hennes arbetskambrat aldrig såg vad som hände runt omkring henne för att hon alltid tittade ner i marken när hon var ute och promenerade. Varför tittar du ner i marken och inte upp på allt det vackra runt omkring dig undrade min vän då. Hennes arbetskambrat svarar då att hon tittar ner i marken för att det kanske finns hundbajs som hon kan råka trampa på.
Jag tittar även jag ner i marken när jag går. Men inte för att jag är rädd för att kliva i bajs utan för att jag letar efter skatter som folk tappat, små mynt, bortglömda leksaker, glittrande saker och blänkande saker.
Det finns alltid olika sätt att se på saker. Bajs eller glitter.

Så min klänning som är fylld av paljetter och pärlor. Min klänning fastnar ofta i mina strumpbyxor eftersom de är fyllda av hål. Det gör att jag tappar pärlor och paljetter vart jag än går.
Det finns oika sätt att se på detta.

1. Jag kan välja att vara ledsen för attmin klänning går itu.
2. Jag kan vara ledsen för att min klänning går itu och att jag skräpar ner.
3. Jag kan känna att jag sprider glitter vart jag än går.

Eftersom jag inte ser bajs så ska jag nog väja alternativ 3.

När jag åkte tillbaka till Stockholm i somras tänkte jag på det hjärtslitande samtalet med A som jag hade sommaren efter vi gjort slut. Jag grät och sa att jag behövde prata om saker för dem kändes som ballonger inombords och om jag inte pratade om dem så skulle de bli större och större och till sist sprängas inom mig (poff) Han sa då att han inte hade något att göra med det och att det var bara mina ballonger.
Mina ballonger.
Så jag tänker på detta samtal och åker tunnelbana hem till min vän Erik. Från fönstret ser jag hela himlen fylld av luft ballonger. Skrattar lite. Ballonger.
Sen kommer jag hem till Erik, och på hans kylskåp hänger det ett citat av Nalle puh: