obel

 

Jag sitter här och funderar på om jag ska ta mig an Skivvärlden av Terry Prachett igen, bokserien med de fega trollkarlarna, de bitska häxorna och förvirrade stadsvakterna av Ankh-Morpork.. men frågan är viken ordning  man ska läsa dem i, till skillnad ifrån några år sedan finns det på internet mycket hjälp att finna nuförtiden. Tillexempel den här tabellen över vilken ordning man bör läsa dem sorterat efter tema (vilken lättnad!) eller ska jag helt enkelt ge mig på den här kronologiska ordningen som jag lånat frå wikepedia sidan:

 

1. The Colour of Magic 1983 Rincewind
2. The Light Fantastic 1986 Rincewind
3. Equal Rites 1987 The Witches
4. Mort 1987 Death
5. Sourcery 1988 Rincewind, The Wizards
6. Wyrd Sisters 1988 The Witches
7. Pyramids 1989 Discworld Cultures
8. Guards! Guards! 1989 The City Watch
9. Eric 1990 Rincewind
10. Moving Pictures 1990 Miscellaneous (Holy Wood), The Wizards
11. Reaper Man 1991 Death, The Wizards
12. Witches Abroad 1991 The Witches
13. Small Gods 1992 Discworld Cultures (Omnia), The History Monks
14. Lords and Ladies 1992 The Witches, The Wizards
15. Men at Arms 1993 The City Watch
16. Soul Music 1994 Death, Susan Sto Helit, The Wizards
17. Interesting Times 1994 Rincewind, The Wizards
18. Maskerade 1995 The Witches
19. Feet of Clay 1996 The City Watch
20. Hogfather 1996 Death, Susan Sto Helit, The Wizards
21. Jingo 1997 The City Watch
22. The Last Continent 1998 Rincewind, The Wizards
23. Carpe Jugulum 1998 The Witches
24. The Fifth Elephant 1999 The City Watch
25. The Truth 2000 Ankh-Morpork, The City Watch, The Ankh-Morpork Times
26. Thief of Time 2001 Death, Susan Sto Helit, The History Monks
27. The Last Hero 2001 Rincewind, The Wizards, The City Watch
28. The Amazing Maurice and his Educated Rodents 2001 Miscellaneous
29. Night Watch 2002 The City Watch, The History Monks
30. The Wee Free Men 2003 Tiffany Aching
31. Monstrous Regiment 2003 The City Watch, The Ankh-Morpork
32. A Hat Full of Sky 2004 Tiffany Aching, The Witches
33. Going Postal 2004 Moist von Lipwig, Ankh-Morpork
34. Thud! 2005 The City Watch
35. Wintersmith 2006 Tiffany Aching, The Witches
36. Making Money 2007 Moist von Lipwig, Ankh-Morpork
37. Unseen Academicals 2009 The Wizards, Rincewind, Miscellaneous
38. I Shall Wear Midnight 2010 Tiffany Aching, The Witches
39. Snuff 2011 The City Watch (Sam Vimes)
40. Raising Steam 2013 Moist von Lipwig, Ankh-Morpork, The City Watch

 

Jag kommer ihåg för några år sedan, då vad sådant här nästans svårt, man fick sitta och göra sina tabeller helt själv så gott man kunde. Jag kommer även ihåg att jag tröttnade på att försöka komma på i vilken ordning som jag skulle läsa dem och tröttnade därmed på att läsa dem. Denna process har jag gott igenom om och om igen så nu har jag ju förstos läst en del, men inte alla som till exempel den  här personen gjorde. Peuw vilket jobb! Planen var uppenbarligen att se vilken bok man bör börja med, valet är enkelt för mig; jag skulle säga att romanerna om Döden är bäst att börja med. Döden är bäst. 

 

Måste även nämna de förvånande fina filmerna som Storbritannien har börjar göra (jag säger börjar för att jag så desperat gärna vill att de ska fortsätta), senast jag kollade låg de ven uppe på Netflix här i Sverige med, i a falll de två första. 

Terry Pratchett's The Colour of Magic, Terry Pratchett's Hogfather, Terry Pratchett's Going Postal är namnet på de som hitintills kommit ut. Som man bör se, för de är helt underbara.

 

Numera är Hogfather din nya julfilm, kanske inte men den är iallafall min

 

Det finns förstoss massvis med rykten om andra produktioner till exempel skulle det komma en fjärde film från samma skapare av de omnämnda filmerna, den skulle hetat Terry Pratchett's Unseen Academicals men det är väldans osäkert om den kommer få se dagens ljus. Det andra projektet är tv-serien The Watch som enligt rykten ska börja spelas in 2015, den här är jag däremot mer säker på att den blir gjord. Håller den samma höga kvalitet om filmerna som de senaste åren har kommit ut så lär det bli en fröjd att se! 

Nu är det kanske en gammal nyhet att Stiftelsen av Isaac Asimov ska kanske bli serie ala Game of Trones eller True Blood, HBO har nämligen köpt rättigheterna till böckerna och min vän är rädd, han är rädd att de ska göra snusk av Stiftelsen jag hoppas jag citerar honom rätt nu när jag skriver "Om de kan göra monster sexiga så kan de göra robot sex" något sådant var iallafall hans oro. 

Då började jag tänka på böckerna och hur min sinnebild av Isaac Asimov såg ut, i min hjärna ser han ut om en av de tråkigaste farbröderna man kan tänka sig, i min mening var det väldigt torrt språk i böckerna när jag läste dem för en herrans år sedan, så jag googlade lite bilder på denna farbrodern:

 

 

Idag började jag kolla på de mycket omtalade Agents of SHIELD, förväntningarna vad blandade, dels har jag hört att den ska vara värd att se och dels har jag hört att den ska bli bra efter 11 episoden (!?) men jag måste ju ge den en chans i alla fall, jag menar det är ju Joss Weadon som står bakom rattarna.

Jag har än så länge inte nått fram till avsnitt elva men de som gav den ett lågt betyg i början, vad pratar de om? Den är välspelad, spännande och sammanhållen! Jag skulle säga att de som gav den låga betyg gick in med alldeles för stora förväntningar, Vilket inte är så konstigt, det är Marvel och Joss Weadson som går samman och gör en tv-serie, en våt dröm för vilken nörd som helst.

 

 

Så jag kollade upp andra saker som Joss Whedon gjort, ifall jag skulle missat något, och snubblade över en lista på saker som Joss hade planer att göra men aldrig gjorde, två saker gjorde mig väldigt väldigt ledsen att ha missat.

Det första planen var Ripper, en spin off på Buffy the Vampire slayer som skulle utspela sig i London innan Rupert Giles blev Buffys väktare. Oj vad jag skulle velat se den här, Engelska miljöer, mystik, magi och en badboy Rupert Giles. Fy skam att detta inte blev av, I alla fall när Angel blev en sådan hit. Men enligt Joss så kan det fortfarande bli av.

Det andra projektet var, eller kanske fortfarande är ett samarbete med Warren Ellis (som skrivit tillexempel Transmetropolitan och Crooked Little Vein) men sammarbetet vad fördröjt tack vare filmen Avengers. Projektet kallades i alla fall Wastelanders som skulle handla om världens ende. Det skulle som Dr Horribels Sing-Along Blog bli släppt via webben, precis som Ripper är det fortfarande inte helt säkert att detta projekt är nerlagt utan det finns fortfarande chans att det kan bli av.

Om man undrar vad jag syftar till för klänning kan man bara ta upp google och söka på "viking klänning" 

Serien börjar med att Odd är en grill kock på den lokala grillen men han kan även se spöken, ibland behöver de hjälp med något ibland har de bara inte gått vidare, i vilket fall som helst så har Odd accepterat sitt öde och gör inte ett större väsen av det. Han är förlåvad med sitt livs kärlek Stormy Llewellyn och planerar sitt bröllop. Planerar även att jobba som däckförsäljare. Folk behöver alltid däck.

 

På svenska har det hitintills kommit ut fyra böcker men Dean Koontz planerar sju, han har redan sagt att han vet precis hur de ska sluta, så vi får väl se - Odd Thomas, Alltid Odd, Broder Odd, Tid för Odd heter de som kommit ut på svenska än så länge..

 

 

Giter man inte läsa har det precis kommit ut en film om baserar sig på första boken: Odd Thomas, jag upptäkte den idag så jag tänkte bulla upp med lite chips och dipp ikväll och mysa ner mig för att se på den här filmen. Jag tror även att jag ska passa på att titta på en liten webb baserad serie som heter Odd Passenger, fyra små episoder och den ska utspela sig mellan Broder Odd och Tid för Odd. Trots att jag inte läst klart Broder Odd än.. spoilar säkert inte så mycket för mig själv. Hoppas jag. 

 

Det här även kommit ut grafiska noveller med historier om Odd men vad jag kan se verkar de inte vara så väldans bra tecknade så jag tror jag skippar dem, så frälst är jag inte av böckerna att jag måste sluka allt känner jag. 

 

Hemma hos min pojkvän så finns det ingen ugn, vilket är synd eftersom jag älskar att baka... så de senaste veckorna har jag snöat in på mugcakes, lätta kakor som man blandar direkt i en kaffekopp och enkelt slänger in i mikrovågsugnen, jag har försökt effektivisera det här så mycket jag bara kan, såklart, så jag har hittat det lättaste veganska receptet på en otroligt god chokladkaka där ute. 

 

Vegansk chokladkaka i mugg

4 msk socker
4 msk mjöl
2 msk kakao
en nypa salt
2 msk olja
3 msk vatten

 

Blanda alla torra ingredienser i din mugg
häll sen i olja och vatten och blanda till en
jämn smet.
Kör i mickron 1 min och 40 sec
eller 1 min och 30 sec om man vill att den ska vara
lite kladdig i mitten

 

Mums!

Det finns en regissör som jag verkligen tycker bör uppmärksammas och det är Terry Gilliam, personen som nog är mäst känd för sina animationer till Monty Python men har efter det börjat göra filmer, tänkte sammanställa en liten lista på vilka av hans filmer jag tycker är bäst.

 

 

Tidland
Denna film är nog min absoluta favorit, jag har sätt den flera gånger nu eftersom jag känt mig manad att rekommendera den till folk jag tycker om. Vissa personer jag sätt den med har velat stänga av mitt i, men de flesta har suttit som trollbundna till slutet.
Filmens huvudperson är en liten flicka som åker med sin morfinberoende pappa ut till hans mors hus ute på vischan, väl framme dör fadern och dottern får klara sig själv, hon skapar sig själv en fantasivärld för att hantera händelsen. Underbart vacker och grym film.

 

Brasil
Det smärtar mig att säga men jag kommer inte ihåg den här filmen så väldigt bra, men jag har ett ihärdigt minne av att den var verkligt häftig, därför hamnar den på andra plats i den här listan, har även för mig att den är olidligt lång och det kommer nog ta mig en stund innan jag ser den igen. Man måste verkligen vara på rätt humör. Men när jag ser den ser jag den gärna med en god vän och en stor kopp te.

The Zero Theorem
Såg jag för några veckor sedan när vi hade vår Terry Gillam kväll, jag skulle säga att det här är det bästa han gjort sen Brasil om man ser bortom Tidland då såklart.
Filmen utspelar sig i en fantasivärld där enstöringen datorgeniet Qohen Leth får uppdraget att lösa en ekvation; The Zero Theorem, detta gör han hemifrån och får hjälp på vägen av personer som högste chefen skickar honom. Jag kan verkligen inte göra denna film häller rättvisa genom att skriva om den, man måste se den för att förstå.

12 apornas arme
Det här skulle jag säga är den film som han gjort som är mest mainstream av dem jag listat, jag kan ibland tycka att den är lite för banal, det är såklart om man jämför med hans övriga filmer. Men jag tycker ändå den här filmen har sin lilla charm

Nästa år kommer bli ett bra år känner jag. Av många orsaker, en bra sak eller kanske jag ska säga tre, är de spel som ska komma ut 2015. Alla tre är så kallade kickstarter projekt, ni vet där man ber allmänheten om hjälp för att få göra ett spel eller liknande och drar ihop pengar för sin idé eller projekt på det sättet. 

 

Fösta spelet heter Sunless Sea och ser ut att bli någon slags pirat rougelike som utspelar sig under 1800-talet i ett alternativt London, om man vill känna lite på världen som de har skapat finns det ett gratis online text rollspel som heter Fallen London där man kan skapa en karaktär och utforska världen allt eftersom. Jag har spelat lite och det verkar supermysigt, bra story och grym stämning. Sunless Sea utspelar sig i samma värld som Fallen London och det har sagts vara en typ av spinoff till det spelet, det kommer bli en rent litet nöje att spela när jag får ta på det... jag har ju som sagt inte spelat det än, men betan ligger uppe på steam så det finns folk där ute som spelat det, så länkar jag helt enkelt en recension om spelet.

 

Skaparna bakom Scratches, ett av mina favoritspel, har gjort ett nytt spel! Det här spelet som ska komma ut nästa år, förhoppningsvis. De har redan släppt en teaser för spelet som går att ladda ner här. Men eftersom jag sitter på en dålig dator i skrivandets stund kan jag inte ladda ner den utan jag måste vänta några dagar innan jag kommer hem och kan testa spelet. Spelet ska som titlen skvallrar om utspela sig på ett mentalsjukhus och verkar riktigt rysligt. 

 

 

Det är en sådan där dålig dag då jag bara vill fly iväg från allt, verkar ha de mer frekvent nuförtiden, får känslan av att det inte kommer bli bättre än såhär.

Min allmänna sinnesstämning blir säkert inte bättre av att jag snöar in på hela Gamergate debatten som nu fluorerat i några månader på internet. Fan vad deprimerad man blir av att läsa alla unga vita killars sätt att se på tjejer som spelar. Påriktigt, och jag vet inte varför jag inte kan sluta läsa om det. Tack och lov så finns det folk som lättar lite på stämningen kring denna heta potatis  

Fler ljusglimtar är att jag hittade det här lilla bandet Blueneck när jag klickade runt. Fan vad fint.

 

"Vi spelar idag en potpurri av gammalt och nytt... skit"

 

 

Det här spelet har jag försökt ta mig igenom nu i några veckor, kommer nog inte klara det för jag tycker nästan att det är lite för tungt att spelas.

Spelet börjar med att huvudkaraktären, Susan Ashworth tar livet av sig. Vad som händer sedan är att hon hamnar i en surrealistisk värld där hon träffar en kvinna som kallar sig Gueen of Maggots som ger henne ett uppdrag i utbyte för att Susan ska kunna vila i frid.

Ensamhet och depression är ett genomgående tema i det här spelet vilket har gjort det väldigt tungt för mig att spela, samtidigt vill jag se vad som händer sen... så vi får väl se ifall jag någon dag lyckas fortsätta spela det. Det är iallafall ett av de bästa spelen jag spelat detta år.

Den här hösten har det blivit väldigt mycket anime tittande för mig, sensommaren var dock värst då jag tittade på kanske två om dagen, lugnande ner sig lite efter jag flyttat. De serier som lämnat mest intryck på mig är Kino's Journey och  en anime som jag börjat titta på vid namn Mushishi, båda visuellt vackra och i båda står resandet i fokus och möten med andra människor. 

I denna serien reser vår huvudkaraktär runt på en talande motorcykel och besöker fjärran länder, det som verkligen fick mig att fastna för den här serien var att huvudpersonen alltid åkte in i ett land med ett totalt objektivt synsätt. Hon la sig aldrig i några konflikter inte häller försökte hon lösa problemen som personerna hon mötte kunde tänkas ha. Utan hon besökte, betraktade och sedan åkte hon och hennes motorcykel därifrån. Serien har väldigt vackra miljöer och är välskriven.

 

 

Båda går att se på denna streaming sida på internet jag nyss hittat kissanime.com där man kan bokmärka och makera vilka man sätt och inte stätt, vilket var bekvämt för mig då jag tittade på två stycken varje dag.

 

Det finns tre filmer hitintills som jag viral peppat till, ni vet, de där reklamkampanjerna som får en viral spridning på internet tillexempel genierna bakom Cloverfield reklamkampanjen: här kan ni se vad That Guy With the Glasses tycktre om reklamkampanjen och sedan själva filmen. Ja låt oss säga såhär, gemfört med reklamkampanjen var inte filmen mycket att hurra för.

 

 

Den andra filmen är The Dark Knight som lanserade "Why So Serious?" kampanjen inför upptackten till filmen, med små ledtrådar och kluriga gåtor så lyckades den här reklamkampanjen trollbinda mig direkt, till skillnad från Cloverfild så gjorde inte filmen mig besviken till sist, underbart. 

 

Den tredje kampanjen var till Repo! The Genetic Opera som enbart bestod av musik klipp ifrån filmen, detta i sig räckte för att få mig till att bli helt till mig av förväntan, i månader innan den här filmen kom kunde jag redan sjunga med i tre utav låtarna. Filmen som är en rockopera utspelar sig i en framtid där operationer har blivit en industri och man säljer designer organ som folk köper på avbetalning men med grymma konsekvenser ifall man skulle missa en avbetalning. Filmen är visuellt tilltalande och castingen i den här filmen är fenomenal, Paris Hilton, Sarah Brightman och Anthony Stewart Head. Det här var en kultfilm månader innan den såg dagens ljus. 

 

På senare tid så har han fortsatt sitt kultande med att göra den allt för korta filmen The Devils Carnival som nu ska få två uppföljare, i skrivande stund så dök precis en teaser för film nummer två upp bara för några dagar sen. Första filmen handlade om helvetet, som i filmen är en carnival där tre personer hamnar och får följa några specifika regler. Ja, mycket musik och filmen har stjärnor som Emilie Autumn som jag har en barnslig förtjusning för. Man kan verkligen säga att jag ser fram emot nästa film i serien, har hört att det ryktas om två till åtminstone.  

Sitter här med en kaffe kopp i ena handen och små funderingar i huvudet, tänker på allt jag har tagit till mig de senaste veckorna genom de möten jag har gjort med de nya människorna jag träffat denna höst. Vad man ge och får tillbaka
På tal om sådana saker så tipsade en sådan nyfunnen vän mig om denna totalt galna serie, det är mycket mörk humor i den här serien och jag har verkligen svårt att se den som en barn serie, men med tanke på vad jag själv växte upp med när jag var en liten flicka (tänker på serier som till exempel Ren & Stimpy, wtf) så är det kanske inte så märkvärdigt egentligen.
Serien handlar förövrigt om Morty som är ett helt normalt barn, egentligen som har oturen att vara släkt med en alkoholiserad farfar som även råkar vara ett geni som reser i tid och rum. Gärna då med Morty som är lite delad i sin glädje över att få chansen att delta i farfaderns otroliga och ibland livsfarliga äventyr. Okej Morty verkar faktiskt inte alls glad över detta mer besvärad och absolut livrädd.
Serien är fylld med massa nördig humor och farfadern är helt hialös. Jag älskade den här serien men jag kan förstå varför man kan tycka den är lite svår, som min kära pojkvän råkar göra.
Jaha då mitt lilla tips för idag, tjipp!

Hösten är nära sitt slut snart, nästan alla löv är fallna och det rengar nästan varje dag nu, jag älskar hösten. Men med hösten tror jag en trötthet har lagt sig över mig, jag måste kämpa för att ta mig för saker, nu mer än någonsin, trots det lyckas jag ta mig ut och iväg, nu senast i helgen satt jag och var trött på en klubb, det var ju halloween och att spöka ut sig är en av de finaste sakerna jag är. Jag är glad över att jag klarade av det. Börjar komma närmare min indre clown. En clown med spiral på ena kinden.

Annars har det varit en turbulent höst, mycket dåligt som hänt, mycket dåligt jag gjort, både mot mig själv och andra, men jag överlevde och överlever.  Överlever varje dag numera, försöker hitta vägar som fungerar och lyssna till vad både jag, min kropp och min själ behöver samtidigt som jag försöker lyssna mer på mina närmaste. Det är en skör balansgång och jag kommer att falla mer än en gång, medveten om det så placerar jag så många kuddar jag bara kan under min lina så fallet inte kommer vara så förödande.

Behövde bara skriva av mig några höst tankar någonstans, en slags påminnelse eller ett öppet brev från den här hösten, från mig till framtids jag. Hej framtids jag, hoppas du mår bättre nästa gång du läser det här!